Förslaget antogs på sametingets plenum i Stockholm förra veckan. Det går ut på att en sameby kan starta ett pilotprojekt där man tillåter att även icke-renskötande samer kan bli medlemmar.

I dag är medlemskapet och inflytandet i samebyn knutet till renägandet.

Hätsk debatt

Sametingets ordförande Lars-Anders Baer hoppas att någon sameby vill starta projektet nu när det finns pengar för ändamålet.

Debatten som föregick beslutet var dock hård och i bland rent av hätsk. Lars-Jon Allas i partiet Guovssonasti tog strid mot förslaget som han anser är populistiskt.

Oreda

- Man vill låtsas vara positiva till att dela allt lika. Men förslaget skapar oreda och otrygghet för renskötarna. Det handlar om civila rättigheter som man inte kan bara plocka bort, säger han.

I debatten anklagade han bland annat Jakt- och fiskesamernas ordförande Håkan Jonsson för att vara en renskötselns dödgrävare.

Jakt- och fiskesamerna röstade för förslaget, men Kirunabon Eva Bergström är tveksam till om det fårnågon praktisk betydelse.

Lagändring

Den som inte har några renar kommer ändå inte att kunna utöva något inflytande i samebyn.

- Dilemmat är att samernas rättigheter inte sitter i människan utan i renen. För att komma åt problemet måste man ändra i rennäringslagen, säger hon.

Eva Bergström ser ändå poänger med förslaget. Det sätter fingret på den mest brännande frågan och är samtidigt ett trevande att faktiskt komma åt de låsningar som finns i det samiska samhä llet.

Splittrar

- Frågan om rättigheterna kring renskötseln splittrar både samer sinsemellan samt samer och den övriga ortsbefolkningen.