Den senaste tidens opinionsmätningar visar att sverigedemokraterna har över fyra procents stöd hos väljarna. De säger själva att de "fått vittring på riksdagsplats". Men i Norrland har partiet inte lyckats nå särskilt stor framgång.
I en ledarkrönika i Aftonbladet skriver Karin Henriksson att sverigedemokraterna efter valet 2006 riktade in sig på just Norrland. Ett sätt att fånga väljare kan vara att lyfta upp den infekterade frågan om rätten till mark, jakt och fiske till debatt.
- De hoppas på att de ska vinna röster, säger Astrid Fell, doktor i statsvetenskap på Luleå tekniska universitet.
Attack i partimotion
Olle Larsson, sverigedemokrat i Härjedalen, har skrivit en partimotion som går till attack mot renskötande samer. Han hävdar bland annat att jordbrukarna kom till Norrlands inland före samerna och att medborgare som inte bedriver rennäring i dag behandlas som andra klassens medborgare med sämre rättigheter till mark, jakt och fiske.
Vidare anser Olle Larsson att det är odemokratiskt att ge samerna status som ursprungsbefolkning. Han tycker att alla medborgare ska behandlas lika.
Även länsstyrelsens rennäringsdelegation ifrågasätts. "Rennäringsdelegationens ledamöter är politiker och renägare. De sistnämnda är den enda näring som har egen representation".
Slutligen anser han att sametinget ska avvecklas, eftersom det inte är rimligt att en statlig myndighet "bevakar rättigheter och arbetar med frågor som rör en grupp som hävdar sina rättigheter utifrån sin etniska identitet".
- I inre Norrland är i princip alla medborgare diskriminerade. Det ligger i vår ideologiska profil att vi inte ska ha några etniska rättigheter i Sverige, sade sverigedemokraternas partiordförande Jimmie Åkesson till Svenska Dagbladet i början av maj.
Odebatterad fråga
Astrid Fell anser att problemet är större och djupare än vad som skrivs i sverigedemokraternas partimotion. Frågan om markrättigheter debatteras inte av andra partier i Norrbotten utan "hänger i luften".
Då passar sverigedemokraterna på att blåsa liv i debatten.
- Huruvida man med hänvisning till börd ska få individuella och särskilda rättigheter är naturligtvis en väldigt laddad fråga. Världen är fylld av sådana konflikter, säger Astrid Fell.
- Man ska inte sticka under stol med att det bland icke samisk befolkning finns en negativ attityd och fördomar mot samer. Man påstår att samerna har det så mycket bättre än andra. Men samtidigt behöver det inte finnas rasistiska argument för att man diskuterar hur naturresurser ska användas. Och man behöver inte vara rasist för att man diskuterar fjälljakten, säger Astrid Fell.