De norska flygplanen har en speciell nödkraftsgenerator som en halv sekund efter aktivering förses flygplanet med tillräcklig kraft om ett hydraul-, el- eller motorfel skulle uppstå. Med den hjälpkraften kan flygföraren genomföra en säker landning.
Orsaken är att F-16, liksom Gripen, är ett instabilt flygplan. Men flygföraren i en F-16 har inte samma möjligheter som en Gripen-förare att flöjla nosvingarna och på så sätt uppnå ett stabilt flygläge.
Nödkraftsgeneratorn drivs av 30 liter hydrazin, upplöst i i vatten. Det är samma typ av bränsle som används för att skjuta upp satelliter och raketer.
Det är ett ett mycket giftigt bränsle och den svenska försvarsmakten har nu underrättat länsstyrelsen, Sunderby sjukhus, ambulanssjukvården, räddningstjänsten, SOS, polisen och Luftfartsverket om riskerna och den extra beredskap som måste upprättas under flygövningarna. De sker till stor del sker över norrbottniskt luftrum.
Det är ett 14-sidigt dokument som berättar om kemiska fakta, medicinska effekter och hur människor ska kunna skyddas om bränslet läcker ut.
Luktar surströmming
Om bränslet läcker ut bildas en gas som till lukten påminner om ammoniak och surströmming, Den som känner lukten är redan så exponerad att det kan leda till obotliga skador på lever och njurar.
I F21:s brev anges att också ringa exponeringar kan leda till döden.
Under övningen har speciell beredskap beordrats för att hantera eventuella läckage av hydrazin. F21:s läkare kommer att hålla ett begränsat lager av motmedlet Pyridoxinhydroklorid.
Om ett F-16-flygplan skulle haverera eller att hydrazinbränsle läcker ut gäller den högsta skyddsnivån, nivå 4, för räddningspersonalen. Den gäller för ämnen som efter mycket begränsad exponering leder till döden eller annan skada även om snabb medicinsk behandling sätts in.
Personal som deltar i räddningsinsatsen måste ha speciella skydddskläder och måste läkarundersökas efter insatsen. Den lokala räddningsstyrkan ska bara fastställa om det finns misstanke om läckage. Sedan blir det en speciell räddningsstyrka ”Hydrazine response team” från norska flygvapnet som tar över.
– Räddnings- och sjukvårdsorganisationerna måste vara väl förtrogna med de risker som hydrazin innebär, skriver Anders Jonsson vid F 21 i brevet till de berörda myndigheterna.
Spionsatellit sköts ned
Inom rymdfarten arbetas det med att få fram ett annat och mindre farligt bränsle. När en satellit tankas med 20-100 liter hydrazin måste nu hela startområdet utrymmas. Personalen måste bära täta skyddsdräkter med lufttillförsel utifrån.
2006 havererade en av USA:s spionsatelliter direkt efter uppskjutning. Den 2,2 ton tunga rymdfarkosten var tankad med 500 kilo frusen hydrazin.
Inför risken att satelliten skulle komma in i atmosfären och störta över ett befolkat område beordrade USA:s dåvarande president George W Bush i februari förra året att den skulle skjutas ner.
Robotjagaren USS Lake Erie avfyrade från Stilla havet en modifierad taktisk robot som träffade satelliten omkring 247 kilometer över havsytan. Inga sprängmedel användes, rörelseenergin vid kollisionen räckte för att slå satelliten i småbitar och den brann sedan upp i atmosfären.
Hydrazintillbud har inträffat på närmare håll och i nära tid. I mars i år utlöstes nödkraftsgeneratorn på en dansk F-16 i en reparationshangar på flygbasen i Skrydstrup. 18 personer som befann sig i eller i närheten av hangaren fick föras till sjukhus och sattes under observation i 24 timmar. Ingen hade dock fått några skador.