I försvarsstaden Boden härbärgerades förr i tiden ett stort antal av soldaternas hästar. Och dessa hästar skulle äta riktigt fin havre. Därför byggde man 1911 ett havremagasin för förvaring av fodret - ett sexvåningshus som än i dag är det största huset i Boden enligt Ricky Sandberg.
Varje våning bestod av ett intrikat förvaringssystem. Havret lastades in på den översta våningen direkt ut på golvet som var försett med stora luckor. När havret hotade att bli för varmt och riskera att mögla öppnades helt sonika luckorna och havret kunde falla ner till den ännu svala och torra nedre våningen. Så fortsatte processen, ända tills havret nått nedersta våningen. Där forslades det ut med stora, maskinellt drivna, skruvliknande skovlar till ytterligare ett skovelsystem i ett hisschakt - varpå havret tranporterades upp på den återigen svala övervåningen. Och så gick det - runt, runt.
1950 upphörde förvaringen av säd och försvarsmakten byggde igen luckorna i golvet för att kunna använda magasinet som förråd för annat. I dag står huset tomt, sånär som på en liten museidel. 2001 förklarades Havremagasinet som byggnadsminne av regeringen.

Än i dag ligger det spridda havrekorn över golvet, men de nya hyresgästerna har ingen avsikt att sopa undan dem. De vill nämligen behålla den autentiska känslan av huset inför sitt projekt.
Det 3600 kvadratmeter stora Havremagasinet ska bli Bodens nya konstmuseum - åtminstone under tiden 6 juni till 26 september.
- Vi har sökt pengar till sommaren 2012 också, så vi får se. Nästa år har vi dock Luleå Art Biennial att tänka på, säger Ricky Sandberg från konstgruppen Kilen som står bakom arrangemanget.
Projektet sommaren 2010 har kallats Ryssen kommer!, och det är också titeln på den stora utställning som kommer att inhysas. Här deltar 16 internationella konstnärer med sina verk - många av dem specialgjorda för jsut denna utställning.
Temat Ryssen kommer! är mångfacetterat, förklarar Ricky Sandberg.
- Vi i Kilen har jobbat mycket med och i Ryssland och när vi bestämde oss för Havremagasinet i Boden kom idéerna kring hur Ryssland och Boden har ett slags "förhållande". Boden som stad kom ju egentligen till för att kunna härbärgera ett försvar emot Ryssand, säger Ricky sandberg.
I dag finns visserligen inget omdelbart hot från Ryssland, men däremot är staden Boden ändå förknippad med Ryssland.
- Det visade sig att den största växande turistgruppen i Bodens kommun är just ryssar, säger Sandberg.

Förhållandet Ryssland-Boden men också situationen på platserna var för sig vill man nu gestalta genom de inbjudna konstnärernas verk.
Bland annat kommer finska Jan Kaila, som visar verket 150 ryska föremål. Där har han samlat in föremål från en by drygt två mil öster om helsingfors som under senare delen av 1940-talet var ockuperat ryskt territorium. Då flyttades 50 000 ryska medborgare dit, för att hålla ett vakande öga på Finland. 1956 lämnade Ryssland territoriet utan ett ord och de 8 000 finländare som fått sina hus ockuperade kunde återvända. Än i dag pratar knappt någon om händelsen. Däremot finns det alltså fortfarande många föremål kvar från ryssarnas tid i byn.
Svenske Fredrik Vretman kommer att få ta husets källare i anspråk. Där ska han bygga upp en installation av vatten och eld, flankerad av videoverk och den tyske kompositören Robert Henkes - känd under aliaset Monolake - elektroniska musik.
- Det kommer att bli magiskt, lovar Sandberg.
Vretman ställer frågor om yta och djup och diskuterar vad som händer på Östersjöns botten nu när jakten på gas och olja flyttat till flera nordliga hav.
- Framtiden är oviss. Vi har levt med "rysskräcken" i 200 år och när man började rusta ned i norra Sverige gick plötsligt Ryssland in i Georgien. Då avstannade plötsligt också nedrustningen. Vem vet vad som händer i framtiden - kanske blir Sverige återigen ett militärstrategiskt område genom vad som händer i Norra ishavet? säger Sandberg.
Flera konstnärer har också ägnat sig åt att kommentera det militära i synnerhet. Bland annat kommer Luleåkonstnären Sara Edström att göra ett verk där hon använder sig av värnpliktigas gosedjur. Bodenkonstnären Bengt Frank har också valt att skildra militärlivet genom sin uppväxt i ett hem som styrdes av en auktoritär far som var officer.

Men Boden kommer också att hamna ytterligare i fokus på utställningen. En speciell del av huset har avdelats för en retrospektiv av de tretton konstnärer som under 1950 till 1970 utgjorde den så kallade "Bodenskolan".
Dessutom blir en del av husets historiska utställning kvar och kompletteras med utställningen Till häst, som handlar om Bodens garnisons hästar genom historien och den prägel de satt på staden som i dag har både travbana och mängder av ridhästar.
Husets vackraste del, den nedre våningen med grova pelare och stora spröjsade fönster, kommer at bli en cafédel under sommaren.
- Det är viktigt att också få tid att prata om och reflektera över de verk man sett, säger Sandberg.
Projektet kommer också att kompletteras med en pedagogisk del, där konstnären Pilar de Burgos kommer att guida barn och ungdomar dels på konstutställningarna, men också militärhistoriska platser runt om i staden.
- Det gör vi för att få barnen att förstå Bodens historia och den militäriska förankringen. I skolan är det mycket Viskan, Ätran och Lagan men väldigt lite om närområdet. Vi vill också att barnen ska få se samtidskonsten på temat, och även de konstnärer från 50-talet som betydde väldigt mycket för konstlivet i norr. Något att vara stolt över, säger Ingela Ögren-Weinmar som också jobbar med projektet.