Ett smart koncept, kan tyckas, att sammanföra schlagerveteranen Nanne Grönvall med den 30 år yngre barnfavoriten Amy Diamond. Både mammor och deras döttrar får sitt, alla nöjda och belåtna, resonerade man säkert.
Underligt att inte fler än sisådär tusen Kirunabor lockas till Stora scenen för att se duon uppträda, trots exemplariska förutsättningar med strålande sol i gruvstaden. 

Kvällen är Nannes, först och främst. Turnépremiär för hennes 25-årsjubileum och en kavalkad av hits. Rösten håller inte riktigt men entusiasmen och folklighetsfaktorn är odiskutabel.
- Skit i vad jag gör Pissenisse, vrålar hon ut och får med sig publiken i uppstudsig allsång.

Visst skulle undertecknad kunna ta åt sig av uppmaningen i den refrängen men någon måste ju tycka också.
Jag tycker så här: Nannes knashurtiga låtar är direkt provocerande för alla som inte står  ut med kitschig schlagerpop. Avundsjuk? Otacksamhet? Har jag förvandlats till en ny Nannelåt? Ok, avslutningen Håll om mig, i duett med Amy, är pampig.

Just det, Amy Diamond? Tösen från Jönköping har hunnit fylla 18 år, sjunger tonsäkert och dansar som vore det audition till Fame.
Men när hon tar i med rösten låter hon dessvärre fortfarande som en klämkäck,  hurtig tolvåring i TV4:s Talang. Sorry. 
Inte ens en personlig schlagerfavorit som It's my life funkar i kväll.