Katolska församlingen, Missionsförsamlingen och Frälsningsarmén samsas sedan ett tiotal år om Fräslningsarméns kårlokal.

Byggnaden från 1901 har överlevt fruktansvärda kvartersbränder, nästan lika våldsamma citysaneringar och står kvar som ett fruset ögonblick från en annan tid mitt i centrum.

På annandagen hålls här numera traditionsenligt en mässa efter den katolska gudstjänstordningen under ledning av fader Gene Dyer från Luleå.

Har sin givna plats
Hornmusiken har dock sin givna plats i gudstjänsten och påminner om lokalens historia.

Musikläraren och frälsningssoldaten Anders Swahn ringer runt och samlar så många som möjligt från KBE, Kiruna blåsensemble, för speltillfället.

Det blir en uppsättning med stor spännvidd från djupaste tubor till sköraste tvärflöjt och en blandning av Kulturskolelever, lärare och kårmedlemmar.

- Ungdomarna är ofta glatt överraskade när de kommer in här. De tycker att det är maffigt att spela i den här kåken, säger Anders Swahn.

Den här gången saknades många träblåsare av olika anledningar, men det blev ändå maffigt så det räckte.

Veteranen Harry Wolf minns tiden då kåren hade en egen ensemble.

Skänktes till Sydafrika
- Egentligen har vi haft en obruten tid då vi har spelat här på kåren. Som minst har vi varit två blåsare och på 1960-talet var vi uppåt tolv, säger han.

Blåsmusiken är på tillbakagång även i Kulturskolan i Kiruna och avgörande för framtiden är om man lyckas rekrytera en lika engagerad blåslärare efter Anders Swahn, när väl det blir dags.

Annars är risken stor att blåset går samma öde till mötes som stråkmusiken när Kulturskolan inte hittade någon stråklärare för en handfull år sedan.

Kort senare skänktes alla stråkinstrument bort till en skola i Sydafrika.