Salen är stor och spegelbeklädd, genom de stora fönstren skiner solen in.

- Jobba med ryggen, håll i center och låt huvudet leda. Hitta lugnet och andningen och fastna inte i spegeln, säger Jenny Öhlund, danslärare.

Det är teknikdanslektion för de blivande danslärarna vid Musikhögskolan i Piteå. Sju elever i första årskursen danslärare arbetar med en koreografi.

Artikelbild

| Danspedagogen Jenny Öhlund, längst till vänster, instruerara sina elever vid danslärarutbildningen.<_Bildtext Fotobyline>FOTO: Kurt Engström</_Bildtext Fotobyline>

Gabriella Grönlund, 24, Luleå, sätter sig vid sidan om när det blir hoppövningar.

- Man är beroende av sin kropp i det här yrket och lär sig att ta vara om den. Jag har haft problem i en fot och tar det lite lugnt, säger hon.

Saknade dansen
Hon började dansa om femåring
för Rose-Marie Thessén, Dansstudio Rose, i Luleå. Gymnasiet gick hon på estetiska programmet och efter det musikallinjen på Balettakademin i Stockholm.

- Jag ville bli dansare, men det är svårt att lyckas.

Artikelbild

| Gabriella Grönlund, Luleå, pluggar till danslärare

Så hon jobbade med allt möjligt men saknade dansen. Av en slump hamnade hon i kyrkans Efter pluggetverksamhet där hon också hade dans med barnen.

- Då föddes tanken på danslärare. Jag blev intresserad men behövde verktyg och ville lära mig mer.

Artikelbild

| Dansen är en stor del i Gabriella Grönlunds liv. Här tränar hon dansteknik vid Musikhögskolan i PiteåFOTO: Kurt Engström

Att bli en bra danslärare handlar mycket om att vara en bra pedagog, säger hon.

- Det spelar inte någon roll om du är bra dansare om du inte kan förmedla kunskaperna och bemöta barnen.

Artikelbild

| Gabriella Grönlund studerar till danslärare. Här hjälper hennes danslärare, Jenny Öhlund, henne att röra sig rätt.FOTO: Kurt Engström

På danslärarutbildningen är det sex danslektioner i veckan och utöver det "läxor" att träna på hemma. Gabriella Grönlund ska också läsa till lärare i svenska. Hon trivs och talar särskilt om praktiken som hon säger ger väldigt mycket.

- I dansen tränar eleverna motorik och dansen ger möjlighet att uttrycka känslor och träna samarbete på ett annat vis än det man gör i till exempel lagidrott. Utmaningen ligger i att når alla även de som inte är van att röra sig på det sättet.

Artikelbild

| Ninnie Andersson är en av landets få doktorander i ämnet dans och lärande.

Norra Sverige är föregångare när det gäller dans i skolan.

Därför är det inte förvånande att landets första danslärarutbildning, som startade 2003, finns på Musikhögskolan i Piteå, som hör till Luleå tekniska universitet. Utbildningen har varit den enda också, men nästa år får också Dans och cirkushögskolan i Stockholm utbilda lärare.

Artikelbild

| Danslärarklassen Caroline Gustafson, 23, Hallstahammar, Johanna Sjöstrand, 22, Sundsvall, Emelie Köningsson, 22, Stockholm. Malin Morin, 20, Skellefteå, Malin Anesson, 22, Kristianstad, Gabriella Grönlund, 24, Luleå, Marlene Garcia, 28, Stockholm

Kunskapen fastnar
Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef för Institutet för dans i skolan och utbildningsledare för danslärarutbildningen i Piteå berättar hur det gick till.

- Min mamma, Eva Dahlgren, var initiativtagare till att Skellefteå kommuns skolor 1978 startade obligatorisk dans för elever i yngre år. Nu är de 100 av landets 289 kommuner som har det, säger hon.

Artikelbild

| Gabriella Grönlund, danslärarstudent från Luleå, mitt i en av övningarna.

Dans finns inte som ämne i grundskolan, men intresset för danslärare från skolorna är trots det mycket stort, enlig Björklund Dahlgren

- I läroplanen finns daglig fysisk aktivitet inskriven och där kommer dansen in. Att lära sig via dansen med kroppen, gör att kunskaperna fastnar lättare i knoppen.

Artikelbild

| I dansen är kroppen ett viktigt verktyg, inte minst fötterna.FOTO: Kurt Engström

Dansmatte
Intresset för danslärare bekräftas av Ninnie Andersson, doktorand i dans och lärande i Piteå och en av de första som slutfört utbildningen.

Hon forskar i bedömningar i dans för gymnasiet men hon har också skapat metoden Dansmatte. Nu sliter skolor runt om i landet i henne för att hon ska komma dansa matematik med eleverna.

Artikelbild

| Ninnie Andersson vid Musikhögskolan i Piteå har utvecklat metoden Dansmatte, där hon lär elever i årskurs sju att utveckla sin matematik med hjälp av rörelse.FOTO: Kurt Engström

- Eleverna får med sina kroppar till exempel gestalta matematiska begrepp. Dansmatte har funnits en tid på lågstadiet och i Waldorfpedagogiken. Jag har specialiserat mig på årskurs sju.

Andersson pratar ihop sig med matematikläraren och de bestämmer inriktningen. Samtal kring matematiken är en stor del av Dansmatten. I enkäter har eleverna som provat uttryckt att de tycker att Dansmatten ger större självförtroende.

- Vi lär oss på olika sätt, en del lär sig genom kroppen och det är något skolan inte ofta erbjuder, säger Andersson.