Klimatanalysen är beställd av de fyra nordligaste länsstyrelserna och sträcker sig i första hand fram till sekelskiftet år 2100.

Arbetet är baserat på observationer och analyser från SMHI samt klimatscenarier från den internationella klimatforskningen. Jämförelser har gjorts med perioden 1960-1990.

Högre temperatur
Analysen visar att årsmedeltemperaturen gradvis ökar för alla delar av fjällkedjan. I många fall innebär det att medeltemperaturen under både höst och vår kan förskjutas till över noll grader.

Artikelbild

| Snön minskar och perioden med is på sjöarna blir kortare. Fjällkedjan står inför stora förändringar under det här århundradet, visar en färsk klimatrapport från SMHI. Rennäringen, turismen och friluftslivet påverkas. Här ses sjön Langas vid Saltoluokta i Stora Lule älv.FOTO: Pär Bäckström

Det varmare klimatet får konsekvenser för bland andra turistbranschen i Norrbotten som redan jobbar för att försöka förlänga snösäsongen.

Hjälper naturen på traven
EU-projektet "Snö och is" drivs av ett antal turistbolag i Kiruna och Luleå kommuner i samarbete med Luleå tekniska universitet. Tony Järlström vid näringslivsbolaget Progressum är en av de drivande.

- Klimatförändringarna innebär att vi måste jobba ännu hårdare för att hjälpa naturen på traven. Det blir viktigare att ta fram nya metoder för hur vi ska få fram tidig konstsnö och konstgjord tjäle, säger han.

Finns inte risken för att det till sist blir för dyrt och ger för liten effekt att försöka förlänga snösäsongen?
- Vi kommer alltid att ha de bästa förutsättningarna att vara först med snö. Om det sedan blir den 15 november i stället för den 20 oktober har mindre betydelse.

Artikelbild

Känslig näring
Rennäringen är en annan gren som är känslig för klimatförändringarna. Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har nyligen gjort en egen studie
i samarbete med Vilhelmina norra sameby.

Annette Löf, statsvetare vid Umeå universitet, säger att det nya klimatet troligen kommer att ge sämre betesvintrar.

Artikelbild

- I projektet har vi kartlagt hur renarna rör sig och beter sig med hjälp av GPS . Det man har upplevt som svåra vintrar stämmer ganska väl med hur vintrarna riskerar att bli, säger hon.

Risker för renskötarna
Bland annat ökar hastiga väderomslag risken för isbildning. När det blir svårare att förutsäga betesförhållandena ökar också riskerna för psykisk oro bland renskötarna.

Enligt Annette Löf har renskötseln en allt sämre förmåga att kunna hantera alla de förändringar och hot den utsätts för.

- De har inte samma flexibilitet att kunna använda markerna som tidigare. De disponibla markerna blir mindre när de blir mer trängda av bland annat gruvdrift, vattenkraft och vindkraft, säger hon.