I brevet till Europarådet tar Kvenlandsförbundet upp en rad exempel på att lantalaiset (se faktaruta) diskrimineras, marginaliseras och osynliggörs.

Ett exempel är att Svenska tornedalingars riksförbund - Torniolaaksolaiset (STR-T) av svenska staten utsetts till den enda remissinstansen i frågor som rör kväner och meänkieli. Det, menar Kvenlandsförbundet, utesluter kväner som bor i Kiruna och Gällivare eftersom STR-T enligt stadgarna är en "intresseorganisation för Tornedalen och tornedalingar".

- Min släkt har funnits i sju-åtta generationer i Torne lappmark. Inte är jag tornedaling, säger Erik Andersson.

Artikelbild

Buntas ihop
Att bunta ihop lantalaiset med tornedalingar gör att kväner i de nordligaste kommunerna inte uppmärksammas eller rent av motarbetas av myndigheterna, menar Kvenlandsförbundet. I brevet till Europarådet ger man flera exempel:

? ? Till minoritetskonferensen i Stockholm i november 2012 var representanter från Kvenlandsförbundet inte välkomna.

? ?  På kartor har de gamla ortsnamnen på meänkieli tagits bort till förmån för ibland två samiska stavningar.

? ?  När Europarådets ramkonvention gjorde ett granskningsbesök i Kiruna våren 2012 kallades inte Kvenlandsförbundet utan endast STR-T.

? ?  Kvenlandsförbundet har ansökt om verksamhetsbidrag men nekats detta med motiveringen att minoritetsmedel ska gå till STR-T.

Kvänerna i Kiruna och Gällivare anser sig även hamna i andra hand gent emot samerna. Det gäller bland annat jakt- och fiskerättigheter.

Ett annat exempel som tas upp i brevet till Europarådet är planerna på en hembygdsgård med tillhörande museum i Pirttivuopio. Under tio år har samtliga förslag förkastats med motiveringen att det stör rennäringen som är ett riksintresse. Samtidigt har samer fått tillstånd för omfattande turistverksamhet i exempelvis Nikkaluokta som ligger i närheten.

- Vi har ingen dialog med svenska myndigheter, de lyssnar inte. Så vad gör vi? Med det här brevet till Europarådet hoppas vi bli sedda, säger Erik Andersson.