Eleverna från Fridhemsskolan i Arvidsjaur fäller upp kapuschongerna och drar jackorna hårt runt sig när gå iväg till matsalen 500 meter bort på Ringelsskolan. Rektorn Leif Carlsson säger att de får sin dagliga promenad tack vare avståndet. Eleverna är vana och verkar inte fundera så mycket på det.
För andra året i rad har Arvidsjaur utsetts till Sveriges bästa skolkommun. Denna dag tar orten emot med strålade sol och vackert vinterlandskap.
I ett klassrum har en av de tre åttondeklasserna lektion i svenska. På väggen i klassrummet finns läxdagarna inprickade, svenska på torsdagar, english on wednesdays och so på onsdagar. Eleverna sitter och läser några debattinlägg om lösviktsgodis och om ungas hälsa går att påverka.
Det är alldeles tyst i klassrummet. Det är så på Lars Häggströms lektioner säger Nathalie Vesterli, 14.
- Han är bra. Bestämd, men rättvis. Han vill lära ut. Ibland kan lärare strunta i elevernas resultat, det gör inte Lars. Han har pratat om att vi ska skaffa oss översikt, vi ska förstå, säger hon.
Lektionen är lång och Lars Häggström säger åt eleverna att sträcka på benen. De tar några minuter
i korridoren, så kommer de in av sig själv.
Vinnande engagemang
Häggström säger att det inte går att jobba och prestera i kaos. Han förklarar skolan framgångar med personalens engagemang.
- Våra goda kontakter med hemmen är också en framgångsfaktorer, även om det inte är en variabel i Lärarförbundets undersökning.
I rektorns rum sitter några lärare och specialpedagogen vid skolan. Det är veckans uppföljningsmöte.
- Vi har ett system med uppföljningsmöte varje vecka. Där diskuterar vi om de åtgärder vi satt in för att hjälpa de som behöver det fungerar eller om vi måste komma på någon annat. Vi undviker genom mötena att man kör på i ett halvår med något som inte fungerar, säger Leif Carlsson.
Ida Edin, specialpedagog, och Agneta Gard, lärare i matematik och no, är nöjda med det sätt man jobbar på i skolan.
- Eleverna är alltid i fokus. Vi har snabba informationsvägar och det är bra, säger Edin.
- Uppföljningarna gör att vi har koll när det blir strul. Eleverna vet att vi bryr oss på ett positiv sätt, säger Gard.
Under uppföljningen får de rapport från trygghetsrådet för eleverna i skolan.
Fridhemsskolan har bra resultat. 2011 klarade alla elever behörigheten till gymnasiet. 14 procent hade icke godkänt i något ämne.
- Vi har inte råd att tappa någon på vägen, det är speciellt viktigt
i en liten kommun, säger Carlsson.
Kompetensen prioriteras
Ämneskompetens för lärarna är en nyckelfråga, inte minst när behörighetskraven ökar i nya skollagen.
- I dagens skola behövs ämneskompetens för att klarar uppdraget. Därtill måste läraren ha social kompetens för att möta eleverna. Men nu har vi svårt att hitta utbildade vikarier. Det utbildas färre lärare nu och det märker vi tydligt.
Noggranna och kontinuerliga uppföljningar, kompetenta lärare och lagsamarbetet på skolan är framgångsfaktorer som fört Arvidsjaurs kommun till skoltoppen i Sverige, enligt rektorn.
Nu väntar nästa steg. I skolan finns bara en dator för sju elever.
- I kraven i den nya läroplanen krävs större tillgång till datorer. Ett förslag om att alla högstadielever ska ha en egen skoldator ska upp i fullmäktige nu. Vi får väl se hur det går, säger Carlsson.
Gilla Norrbotten: Läs alla artiklar här