– Kan vi få in fler bilder på rovdjur så kan vi helt klart dra nytta av det. Det räcker dock inte med en bild utan vi måste även ut och verifiera platsen, säger Tomas Hansén, naturbevakare vid länsstyrelsen.

När den nya dataskyddsförordningen (GDPR) trädde i kraft den 25 maj så försvann även kravet på kameratillstånd i kamerabevakningslagen. Viltkameror tar automatiskt bilder eller filmer när de registrerar en rörelse, exempelvis när ett djur passerar. Kameran får inte gillras så att människor av misstag kan filmas och att man därigenom kränker integriteten.

De används av jägare när åtlar eller saltstenar placeras ut, bland annat inom rävjakt, och i användande av mårdfällor

Artikelbild

| Mikael Samuelsson, ordförande i Svenska jägareförbundet Norrbotten.

Mikael Samuelsson, ordförande i Svenska jägareförbundet Norrbotten, håller med om att länsstyrelsen kan dra nytta av att åtelkameror inte längre är tillståndspliktiga.

– Jag tror inte på någon boom men så sakteliga kommer antalet kameror nog att öka. Det kan komma in mycket information den vägen och främst är det nog inventeringen av järv och i viss mån lo som kan få hjälp. Förutsatt att användandet kan systematiseras, säger Samuelsson.

Bilderna bör innehålla datum och tidsstämper och ska skickas in till länsstyrelsen. De kan också läggas in på www.skandobs.se.

Är det risk att tjuvjakten ökar om tillgängligheten på åtelkameror ökar?

– Nej. All teknik går visserligen att använda till tjuvjakt men jag ser ingen anledning att det ska bli så. Vill man jaga illegalt så gör man det även utan åtelkamera.