SmÄskaligt för miljön

I Avan har skogsbonden Tommy Andersson byggt en fliseldad fjĂ€rrvĂ€rme-anlĂ€ggning. Byns skola, som tidigare vĂ€rmdes med el, har nu anslutits till anlĂ€ggningen.- Det hĂ€r Ă€r framtiden, bĂ€tt-re bĂ„de för ekonomin och mil-jön, sĂ€ger Åke Stenlund, projektledare vid LuleĂ„ kommun.

Den fliseldade pannan och kringutrustningen Àr i stort sett helautomatiserad. "Viss tillsyn krÀvs ju förstÄs för att hÄlla koll.           Men det Àr ett driftsÀkert system. Mest nöjd Àr nog min fru. Vi eldade med ved tidigare och nu slipper hon allt besvÀr med veden", sÀger Tommy Andersson.FOTO: PÀr BÀckström

Den fliseldade pannan och kringutrustningen Àr i stort sett helautomatiserad. "Viss tillsyn krÀvs ju förstÄs för att hÄlla koll. Men det Àr ett driftsÀkert system. Mest nöjd Àr nog min fru. Vi eldade med ved tidigare och nu slipper hon allt besvÀr med veden", sÀger Tommy Andersson.FOTO: PÀr BÀckström

Foto: PÀr BÀckström

AVAN2011-01-21 06:00

Tommy Andersson i byn Avan, pÄ södra sidan om LuleÀlven i LuleÄ kommun, driver jord- och skogsbruk tillsammans med sina tvÄ söner.

Sedan september Àr hans fliseldade fjÀrrvÀrmeanlÀggning i drift. Förutom att att sju bostadsfastigheter i byn och hans spannmÄlstork Àr anslutna förser anlÀggningen nu ocksÄ byns skola med vÀrme och varmvatten.

Stor besparing
- Det hĂ€r Ă€r en vĂ€ldigt bra lösning. Skolan vĂ€rmdes tidigare med en elpanna. Men kommunen har ju ett uppdrag att minska elberoendet. Det fanns planer pĂ„ att installera
i bergvĂ€rme, till en investeringskostnad pĂ„ över en miljon kronor. NĂ€r Tommy drog i gĂ„ng det hĂ€r sĂ„g vi det hĂ€r som en bra möjlighet, sĂ€ger Åke Stenlund.

- Skolan har förbrukat cirka 500 kWh Ă„rligen. Nu behövs det el varken till uppvĂ€rmning eller till att vĂ€rma tappvarmvatten. Det blir en stor besparing och naturligtvis fördelaktigare ju högre elpriserna blir, sĂ€ger Bengt Ranneberg, driftchef vid LuleĂ„ kommuns tekniska kontor.

BĂ„de han och Åke Stenlund hoppas att fler entreprenörer ska följa Tommy Anderssons exempel och satsa pĂ„ smĂ„skaliga fjĂ€rrvĂ€rmeanlĂ€ggningar.

Satsar pÄ egen rÄvara
- I centrala LuleĂ„ har vi ju det befintliga fjĂ€rrvĂ€rmenĂ€tet. Men ute i byarna Ă€r det hĂ€r en bra lösning - bra bĂ„de för ekonomin och
miljön. Skogen Àr en förnyelse-
bar energikÀlla och förutom transporterna Àr det hÀr helt koldioxid-
neutralt, konstaterar Åke Stenlund.

- I och med att jag har skogsmaskiner och skog Ă€r det hĂ€r ett bra komplement. För nĂ€rvarande köper vi flisen. Men enligt planerna ska vi köpa en egen flistugg. DĂ„ fĂ„r vi brĂ€nslet frĂ„n egen skog och frĂ„n gallringar och hyggesrensningar som vi gör pĂ„ entreprenad. Vi har grĂ€vt kulvertarna och byggt huset till pannan sjĂ€lva, sĂ€ger Tommy Andersson.

Dieseldrivet elverk
För att fÄ maximal driftsÀkerhet
ska han installera en oljebrÀnnare som backup och Àven sÀtta in ett dieseldrivet elverk som gÄr igÄng automatiskt om det blir strömavbrott.

Det gĂ„r Ă„t cirka tre kubikmeter flis per dygn nĂ€r det sĂ„ kallt som nu, 20 minusgrader.

Pannans effekt Àr pÄ 500 kW och enligt Andersson medger kapaciteten anslutning av ytterligare ett tiotal villor.

- Men kulvertkostnaderna Ă€r höga. Husen fĂ„r inte ligga för utspridda om det ska bli ekonomiskt rimligt, sĂ€ger han.

SĂ€kert system
Pannan och kringutrustningen Àr i stort sett helautomatiserad.

- Viss tillsyn krĂ€vs ju förstĂ„s för att hĂ„lla koll. Men det Ă€r ett driftsĂ€kert system. Mest nöjd Ă€r nog min
fru. Vi eldade med ved tidigare och nu slipper hon allt besvÀr med veden, sÀger Tommy Andersson leende.

Fakta SmÄskalig fjÀrrvÀrme av biobrÀnsle

➀ De förutsĂ€ttningar som mĂ„ste uppfyllas för att en by ska kunna utnyttja en fjĂ€rrvĂ€rmeanlĂ€ggning av den hĂ€r typen pĂ„ ett lönsamt sĂ€tt Ă€r att helst ett 30-tal fastigheter eller fler med vattenburen vĂ€rme finns i byn och att kostnaden för anlĂ€ggningen av fjĂ€rrvĂ€rmekulvertar inte blir för hög.

➀ Det Ă€r en fördel om pannorna som anvĂ€nds kan eldas med rĂ„flis. RĂ„flis kan enkelt produceras lokalt genom flisning av sly och annat skogsavfall, eller tas frĂ„n lokala sĂ„gverk. PĂ„ det sĂ€ttet behöver inte brĂ€nslet transporteras lĂ„nga strĂ€ckor som Ă€r fallet med förĂ€dlade biobrĂ€nslen som till exempel pellet. Transporterna innebĂ€r fördyringar och ökad belastning pĂ„ miljön.

➀ Norrbotten Ă€r rikt pĂ„ skogsrĂ„vara. Spill frĂ„n skogsindustrin Ă€r en förnyelsebar energikĂ€lla som kan ersĂ€tta el för uppvĂ€rmning av hus och tappvatten. SmĂ„skaliga fjĂ€rrvĂ€rmeanlĂ€ggningar ute i byarna skulle inte bara innebĂ€ra en omfördelning av energikonsumtionen till en förnyelsebar, lĂ„ngsiktigt hĂ„llbar energikĂ€lla som inte bidrar till ökade koldioxidutslĂ€pp. HĂ€r finns ocksĂ„ en stor potential för att skapa lokala arbetstillfĂ€llen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om