Margith Dyrander, också ledamot i den lokala styrelsen, säger att de har valt att fokusera på Nordkalotten.
Eivy Blomdahl, ordförande, tycker att lokalföreningen de senaste tre-fyra åren har kommit igång bra.
– Vi har själva funderat över vad det är som är speciellt med vår förening. Vi är inte en vanlig förening och känner att den är unik. Den handlar ju om hela Norden.
Efter första världskriget var det svåra tider.
– Det var svårt att importera varor och därför började man med byteshandel mellan de nordiska länderna. Man insåg att man kunde göra mer av samarbetet. Man byggde ett förtroende som skapade grunden för det nordiska samarbetet, säger Eivy Blomdahl.
Därigenom har man lyckats undvika konflikter mellan länderna, eftersom man istället har pratat med varandra. Anders Ljunggren, som tidigare varit Föreningen Nordens generalsekreterare, har enligt Margit Dyrander sagt:
– Det är viktigt att bygga förtroende mellan de nordiska folken. Det skapar fredliga sätt att lösa konflikter. Handslag gäller. Man litar på varandra och det generar bra beslut. Det är Föreningen Nordens viktigaste insats.
I Sverige bildades den första föreningen 1 mars 1919. Den är politiskt och religiöst obunden.
Efter andra världskriget fortsatte länderna att hjälpa och stötta varandra.
– Då var det mycket hjälpsändningar. Här uppe var det också många historier om norrmän som under kriget flydde över fjällen till Norrbotten. Vi har ju en del författare som skrivit om det. Det är spännande saker. Under kriget fanns det en oro i Boden som uppstod när tysktågen passerade här. Därför beslutade dåvarande kommunstyrelsen att gömma alla viktiga dokument i kyrkan i Arjeplog, säger Eivy Blomdahl.
Hon åkte med den grupp som förra året hämtade hem dessa dokument.
När den lokal föreningen Norden startade i Boden är oklart. Man tror att det var i samband med vänortssamarbetet med Uleåborg, antingen 1944 eller 1949, men enligt uleåborgarna var det 1947. Så det ska man forska vidare i.
Nordiska rådet bildades 1952.
– Under 50-talet hände det mycket inom politiken och man insåg att det här var något att satsa på. Många ministrar var med.
Föreningen Norden tog i samma veva initiativ att försöka ta bort gränshindren. Man började redan då också få till en gemensam arbetsmarknaden förNorden.
– Det har man fortsatt med. Allt är inte löst ännu, men tanken var att man ska kunna leva, bo och arbeta i ett annat nordiska grannland och ha ett socialt skyddsnät, säger Eivy Blomdahl.
År 1971 bildades det Nordiska ministerrådet. Ministrar i Norden hade både formella och informella träffar.
– Man skapade också bilaterala fonderna där man kunde få hjälp av varandra. Man hjälpte norrmännen att bygga upp hus efter bombningarna.
I Sverige byggde man upp Föreningen Nordens folkhögskola Biskop Arnö.
– Den har betytt väldigt mycket, speciellt för den nordiska litteraturen.
Hon berättar att Föreningen Norden hade sommaruniversitet där vem som helst kunde söka kurser.
– Det man jobbar för nu är att man vill återupprätta det.
Det som var viktigt i Norrbotten, enligt Eivy Blomdahl, var att man började med Nordkalottkonferenserna. Hon säger att intresset under några år dalade för att nu vara på väg upp igen.
– Sedan har vi haft och har ett omfattande säkerhetssamarbete med Försvarsmakten, Norge och speciellt Finland, säger Eivy Blomdahl.
Hon hade inte tänkt så mycket på det, men fick höra på ett föredrag att Norden rankas som världens 12:e ekonomi.
Man vill fortsätta att lära av varandra i framtiden och i dagsläget är klimathotet en av de stora frågorna, även för Föreningen Norden i Boden.
– Vårt bidrag till diskussionen om klimatet och försvaret är att vi den 23 mars arrangerar en säkerhetspolitiskt seminarium (se artikel intill). Det känns jättespännande, säger Eivy Blomdahl.