2019 kallades 13 000 personer till mönstring av 95 000. De ska fylla 4 000 utbildningsplatser.
Skolornas dagar vänder sig till elever som går andra året på gymnasiet.
Carl-Göran Pakkala ansvar för dessa två dagar på I 19. De ingår i den försvarsinformation som gymnasieeleverna ska ha.
– Allt handlar om att förbereda dem inför det mönstringsunderlag som alla som fyller 18 år får. Det ska man fylla i och utifrån det underlaget kan man sedan bli kallad till mönstring och eventuellt erbjudas plats i grundutbildning.
Han säger att många ungdomar inte känner till vad plikten innebär. Med Skolornas dagar vill han ge dem möjligheter.
– I stället för att bli serverad en befattning, så kanske det är bättre att man har en egen uppfattning vad man vill göra så att man inte blir kock om man hatar att laga mat. Vi visar inte en sak, utan det vi visar här är Försvarsmakten i miniatyr.
De har fem stationer, både flygvapnet och armén finns representerade.
– Man kan säga att alla yrken som finns civilt även finns militärt. Försvarsmakten är en spegel av det civila samhället förutom att vi genomför väpnad strid, säger Carl-Göran Pakkala.
På plats fanns även personal från rekryteringsmyndigheten. Joakim Lundström, inskrivningshandläggare, berättar att en del av informationen handlar om värnpliktslagen och vad som händer om man till exempel inte sanningsenligt fyller i mönstringsunderlaget.
– Gör man inte det leder det oftast till en åtalsanmälan.
Han tillägger att ytterst få inte fyller i det.
De som är positiva till att göra värnplikten har ofta frågor om de kommer kunna söka den befattning de vill ha.
– Då går man mer in på vilka förutsättningar man har. Försvarsmakten har otroligt många olika utbildningsinriktningar och alla har olika kravprofiler. Så det är bra om de som kommer till oss har med sig en ambition vad man kanske vill hålla på med, säger Joakim Lundström.
I grunden är det Försvarsmaktens behov som styr, men intresse och bakgrund spelar roll för att rätt person ska hamna på rätt plats. Många av elevernas frågor handlar också om vad som diskvalificerar dem eller inte för möjligheten att göra lumpen.
Joakim Lundström upplever att kunskapen har ökat om Försvarsmakten sedan värnplikten återaktiverades 2018.
Den sprider sig som ringar på vattnet bland ungdomarna och fler tycker att det är en självklarhet att göra lumpen. Det finns en positiv trend.
Anna Blombäck, Furuhedsskolan i Kalix, tycker dagen på förbandet var intressant och att det var en bra möjlighet.
– Om man inte tidigare har haft så mycket kunskap om alla olika yrken inom försvaret, utan trott att alla som gör lumpen springer runt i skogen, så har man nu fått veta att man kan vara mycket annat.
Hon funderar på att eventuellt göra lumpen.
– Jag funderade på hundförare, men då blir det i stället genom hemvärnet.
Dennis Holmström och Isak Lundblom går också på Furuhedsskolan. Isak säger att det har slagit honom att göra lumpen, eftersom det är annorlunda jämfört med den vanliga vardagen. Han lockas av hela konceptet, variationen av yrken och verksamheten.
– Vissa saker ser intressanta ut, till exempel på pansarbataljonen, säger Dennis.
De har fått veta som krävs för att få mönstra och hjälp med hur de ska fylla i mönstringsunderlaget.
Tilda Eliasson och Hilma Gustafsson från Sandbackaskolan i Arvidsjaur tycker dagen har varit lärorik. Tilda vet ännu inte om hon vill göra lumpen, men säger att dagen gjort att hon blivit positivare till det i och med att hon fått veta att det finns så många olika saker man kan göra som värnpliktig soldat. Själv skulle hon i så fall vilja vara sjukvårdare.
Hilma Gustafsson berättar att både hennes och Tildas pappa jobbar inom Försvarsmakten.
– Jag trodde att jag visste mycket för att jag har varit med pappa på jobbet, men man har fått en djupare inblick nu vad man själv kan göra.
Hon vill göra lumpen och dagen har stärkt henne i den uppfattningen. Hon vet inte riktigt vad hon helst skulle vilja vara, men backar inte för att vara i hetluften i en stridande befattning.