Som barn intresserade sig Yngve för spånhyvlar. Som vuxen köpte han sig en egen spelk.
– Hela livet har jag haft tankarna på att köpa mig ett eget sågverk. När man var yngre så var det oftast brist på tid och pengar. När jag fick möjligheter att köpa ett var det svårt att finna det.
2006 dök det upp ett sågverk som var till salu i Månsträsk. Givetvis slog Yngve Jansson till, men att forsla ett sågverk till Övre Svartlå var inte det lättaste.
–Ja, det var tungt. Det tog ett lastbilslass och tre biltransporter med släp innan allt var hemma, säger Yngve Jansson.
–Det var så tunga grejer så personbilen var nere i backen när man körde hem, säger svågern Gotthard Hansén.
Även om sågverket kom hem till byn så gjordes inget arbete på flera år. Yngve Jansson blev allvarligt hjärtsjuk och fick tre infarkter.
–Förra våren började jag piggna till och fick tillbaka energin. Då först orkade jag sätta upp sågverket.
Uthållig
Yngve Jansson har varit uthållig och hållit på i två somrar med få såglinjen att börja rulla.
–Det här arbetet har sporrat mig så otroligt mycket att jag lagt sjukdomen åt sidan. Jag har inte känt efter och tyckt det varit roligt att vara här, säger han.
När NSD anländer till sågverket har Yngve och hans jämnårige svåger Gotthard varit ute några timmar i kylan för att värma upp den inlånade traktorn som driver sågens motor med ett taktfast mullrande ljud.
–Sågen drogs tidigare med en elmotor, men det har jag inte råd med. Därför gjorde vi om konstruktionen för traktor. Fast den här traktorn är lite för svag. Min Valmet 405 är just nu på lagning, säger Yngve.
Den nio meter långa restaurerade sågdelen står på en gjuten betongplatta.
–På undersidan finns en kuggstång som ligger med hela vägen för att få såglinjen att rulla framåt, säger Yngve Jansson, och kryper under trädelen.
De nitton balkar, som såglinjen vilar på, kapade han själv med en rondell och skruvade fast i betongen.
–Det har varit mycket jobb bara att få fast alla järnbeslag och bultar, säger 80-åringen.
Sirap smörjer
Drivbanden tillhör också en del av konstruktionen för att få såglinjen att fungera.
–När det är kallt kan det vara svårt att få igång banden, säger Gotthard.
Ett knep kan vara att smörja med sirap.
–Jag tror inte vi behöver hämta någon flaska, men det kan vara bra att ha till hands, säger han.
Den 18 oktober skedde sågpremiären. Bakom traktorn ligger brädhögen med ett lätt snötäcke över sig. Yngve drar fram den första brädan som får förevigas på bild.
– Om jag så bara hinner såga en planka innan jag dör, så är jag nöjd. Nu blir det nog några till, säger Yngve.
Sedan visar han och svågern Gotthard det smått geniala, men lite farliga sågmomentet.
–Det är bara att hålla undan fingrarna då klarar man sig. Oftast jobbar vi två här. Det kommer även bli ett staket från traktordäcket och in mot bänken för att få det lite barnvänligare här, säger Yngve Jansson.
Han ser nöjd och glad ut där han står med neddragen vintermössa och rosiga kinder bredvid sin ögonsten.
–Jag är mycket stolt att jag gjorde det här. Det är säkert många som inte trodde att gubben skulle få det här färdigt.
–Yngve har lagt ned enormt mycket arbete på den här sågverket, berömmer Gotthard.
Både han och svågern är nöjda med hur sågverket fungerar.
-Det är väl alltid lite "barnsjukdomar" i början, säger Yngve Jansson.
Sågen ska täckas över under vintern.
–Inte står jag ute ute och sågar i kylan, men framåt våren bär det nog iväg hit, säger Yngve Jansson.
Han äger även skogen som omringar sågen.
–Där finns det gott om tallar att ta av. Experterna har sagt att det behöver gallras.
Kaffe med dopp
Efter titten bjuds det på kaffe med dopp i Janssons hem som ligger alldeles intill Luleälven. Inne i huset sprakar det hemtrevligt från kakelugnen.
Yngves fru Gerd förundras själv över makens drivkraft.
–När Yngve får för sig något är han svår att stoppa. Nu blev det ett sågverk, säger hon.
Yngve ser ut som hälsan själv idag. Trots hjärtproblemen.
–Jag mår bra. Den enda krämpan som jag vill kännas vid är väl att jag hör lite illa.
–Talar man högt och tydligt så hör han. Säger man sågverk så hör Yngve, säger frun Gerd.
–Ja, säger Yngve Jansson, och skrattar.