År 2007 sjösatte EU sitt stridsgruppskoncept, med att två stridsgrupper från olika medlemsländer står i beredskap sex månader i taget, enligt ett rullande schema. Planeringen som används är en radie om 600 mil från Bryssel. Intill dags dato har ingen stridsgrupp skickats ut på skarpt uppdrag.
Från 1 juli ska England ha huvudansvaret för EU:s snabbinsatsstyrka där även Sverige, Lettland, Litauen och Nederländerna ingår. A 9:s uppgift är som de andra att vara beredd att sättas in inom tio dagar från beslut kommer.
- Sverige har aldrig varit insatt i skarpt läge förut. Däremot har vissa svenska delar varit insatta i Afghanistan. Det är många steg som ska gås igenom, bland annat krävs ett enigt EU-ministerråd, innan beslut tas. I Sveriges krävs ett riksdagsbeslut för svenskt deltagande, säger överstelöjtnanten Fredriksson.
Fientligt artilleri
Det svenska artilleriradarsystemet Arthur (Artillery Hunting Radar) ska användas i snabbinsatsstyrkan. Här handlar det främst om underrättelseinhämtning om fientligt artilleri.
- Målet är att få alla länder att fungera tillsammans med olika kompetenser. A 9 har utbildat sig ganska länge för den här uppgiften att lokalisera motståndarens artillerier och granatkastare. Det är unikt att Arthur är med denna gång. Vi ska se var de skjuter ifrån och mot vem. Vi samarbetar med Lv 6 två radarstationer för att få maximal effekt med även skyddscentrum Umeå som bland annat identifierar kemiska stridsmedel. 85 svenskar ingår i uppdraget som jag ska vara chef över, säger Stefan Fredriksson, chef för A 9.
Tio anställda
EU-styrkans huvuduppgifter är främst humanitära- och räddningsinsatser, fredsbevarande uppdrag och krishantering. På måndag åker tio anställda från A 9 på den tre veckor långa gemensamma slutövningen med den uttagna stridsgruppen för finslipningen rent utbildnings- och materielmässigt. Underrättelseofficeren Thomas Dahlberg, A 9, ingår i det brittiska bataljonssystemet
- Jag stöder dem med mina kunskaper och har även varit över till England för förberedelser. Det engelska förbandet är väldigt välövat. Språket är oftast ett problem, men sett till engelskan så sträcker sig våra kunskaper väldigt långt, säger Dahlberg.
Radarvagnen
Ställföreträdande gruppchefen Goran Deretic och systemteknikern Simon Bäckström ser framemot uppdraget och slutövningen.
- Min uppgift är att se till att saker och ting fungerar ifall något blir fel. När radarvagnen är placerad sitter man två i bakvagnen och studerar en skärm. Vi jobbar i skift. Om något händer kan vi varna de beskjutna så de kan ta skydd, säger Bäckström.
Uppdraget kan bli riskfyllt. Det är deltagarna medvetna om.
- Visst är det med en viss oro man åker ut. Men händer det något vill man hjälpa till. Det är därför vi gör det här, säger Goran Deretic.