Klara Larsson brukar gå promenader med sin 5-månader gamla dotter Hedda och tycker det är läskigt att älgarna är så nära bostadsområdet "Man är rädd att man ska stöta på dem", säger hon.
Älgar som springer omkring bland villakvarteren i Sävast har varit ett återkommande samtalsämne genom åren. Den här vintern är inget undantag. Klara Larsson brukar ta promenader med dottern Hedda, fem månader, i barnvagnen. Hon tycker inte det känns bra med älgar i kvarteret.
– Man är rädd att man ska stöta på dem för man vet att om de blir arga så kan de gå till attack. Jag tycker det är lite läskigt att de befinner sig i tätbebyggt område och jag vill inte att de ska vara kvar. De har varit här så länge nu.
Klara mötte älgarna tidigare i veckan på en promenad, då var de bara en kort bit från tre lekande barn.
– Jag såg att de stod bara 10-15 meter från gångvägen. Jag ropade högt för att varna barnens mamma innan jag vände och gick åt ett annat håll, berättar hon.
För bara några dagar sen mötte Klara Larsson på tre älgar på hennes promenad "Såg att de stod bara 10-15 meter från gångvägen", säger hon.
Att bo nära naturen är en av fördelarna med Sävast tycker Klara Larsson, men älgarnas närvaro gör att hon kan känna sig begränsad i sin vardag.
– Jag går inte ut på kvällarna med barnvagnen till ett område som inte är upplyst. Jag är rädd för att de ska göra ett utfall mot oss.
Hennes stora farhåga är att det ska inträffa en allvarlig incident där en älg attackerar ett barn.
– Om det händer så kommer man ta bort älgarna direkt, så frågan är om man verkligen ska vänta på att en olycka inträffar.
"Frågan är om man verkligen ska vänta på att en olycka inträffar", säger Klara Larsson.
Malin Dalborg har bott i Sävast i sex år. Familjen har två barn, 6 och 9 år.
– Jag tycker inte älgarna är ett problem, det är ingenting som begränsar mig i min vardag, säger hon.
Även familjen Dalborg har haft älgar på tomten, ofta en ko med två kalvar. Hon har aldrig upplevt älgarna som hotfulla.
– Men givetvis har man respekt. Man vet ju att en älgko med kalvar kan vara aggressiv.
Hon har förståelse för att det finns personer som oroas av älgarna.
– Alla får tycka olika men för min del får de gärna vara kvar. De har väl lika stor rätt som vi att vara här.
Malin Dalborg tycker att älgarna i Sävast ska få vara kvar. "De har väl lika stor rätt som vi att vara här", säger hon.
Joacim Lundqvist, regionansvarig för jakt och vilt i polisregion Nord, berättar hur det går till när man beslutar att förflytta eller avliva älgar i bostadsområden.
– Om de bara äter från buskar i lugn och ro gör vi inte så mycket åt det, bor man i vissa områden kan man förvänta sig att vilda djur kommer på besök några gånger då och då.
Efter en tid brukar älgarna bli mer hemmastadda, förklarar han. Det finns ofta gott om mat och vägarna är plogade så det är lätt att ta sig fram. Kon vill att kalvarna ska överleva vintern och byn kan vara en lämplig plats. Så länge älgarna inte är aggressiva brukar polisen inte ingripa.
Älgspår i Sävast.
Han beskriver hur en aggressiv älg kan se ut.
– De drar öron bakåt och börja springa, och ju fler gånger älgkon vinner de situationerna desto tuffare och modigare blir dom. Det räcker med att någon har blivit jagad en gång så kan personen ringa till polisen och då fattar jakthavande befäl beslut om skrämsel i första hand, och om det inte funkar brukar vi besluta om avlivning.
För att skrämma iväg älgarna brukar polisens eftersöksjägare åka till platsen. På vintern kan de använda sig av skotrar och om det är barmark använder de hundar för att försöka mota bort älgarna.
Kan polisen bedöva och flytta älgarna istället för att skjuta dem?
– Absolut, men då behöver vi ha med en veterinär och ett beslut från Länsstyrelsen så att avliva direkt är den enklaste, minst kostsamma och smidigaste både för oss och för dem som bor nära älgarna. Det är provat att söva och flytta djur tidigare, exempelvis en varg i Sollefteå, men det fungerar oftast inte för djuren kommer tillbaka till samma plats, säger han.