Alhem har tittat på domarna i tingsrätten och hovrätten i stationsdådet.En av gärningsmännen pekade under förhör ut morddömde Ayman Alksh som den som hållit i kniven. En uppgift som senare togs tillbaka. Därför tycker Sven-Erik Alhem det är oerhört viktigt att man helst har videodokumenterade förhör under förundersökningen.
– Då kan domstolen om uppgifterna avviker ta del av det som sagts ursprungligen och får en precis och konkret möjlighet att värdera hur utsagan varit från början i polisförhör.
Kan man hålla videoförhör utan medgivande?
– Jag vill inte gå in på det närmare, men det pågår utredningar om att man ska ha bättre dokumentation av förhör under förundersökningen och att dessa också ska kunna få en ökad betydelse i domstolorna. I dag är det väldigt mycket inskrivet att det som säjs under huvudförhandlingen är det som ska ligga till grund för bedömningen och domen. Det kan man ju verkligen ifrågasätta om det håller idag, säger Alhem.
När det blir så stor olikhet i tingsrätten mot hovrätten, från mord till misshandel så förstår Alhem att allmänheten reagerar och ställer frågor hur det är möjligt. Han vill därför poängtera hur svårbedömda den här typen av grova gärningar är.Om rätten finner att bevisningen är så stark att det är ställt bortom rimlig tvivel att den åtalade gärningen begått av just den personen som är åtalad då fälls vederbörande och får det straff som är möjligt och adekvat i förhållande till gärningen, enligt Alhem.
– Där finns problemet och det har lett till att hovrätten kommit till ett annat resultat.Jag kan bara konstatera att det finns en olikhet hur man har bedömt saken trots samma underlag.
Den springande punkten är ofta om det gått under förundersökningen att visa att brottet skett gemensamt och i samråd och där man också innefattar att en kniv, ett vapen kan komma till användning.
– En förutsättning för att man ska kunna döma till mord utan hänsynstagande till vem som gjort vad är att man kan slå fast att man i gemensamt och i samråd haft en plan som gått ut på att döda vederbörande åtminstone med likgiltighetsuppsåt. Så har ju inte varit fallet här, säger Alhem.
Kunde man ha gjort en bättre polisutredning?
– Jag vill inte kritisera någons arbete för jag har inte själv läst förundersökningen. Jag ser det mer som ett besvärligt fall som även är svårbedömt rättsligt. Här fanns flera inblandade misstänkta gärningspersoner och utsagor som inte går ihop. Man får inte klarlagt vem som hållit i kniven. I alla fall har inte hovrätten fått klarlagt detta och man har inte heller tillräcklig bevisning för att påstå att det är gemensamt och i samråd att alla omfattas av planen fullt ut och att en kniv skulle komma till användning. Det är min huvudsakliga slutsats, säger Alhem.
Enligt honom har det absolut ingen betydelse vem som högg offret om tre personer bestämmer sig för att ta honom och de har kniv med sig.
– Då behöver man inte alls utreda vem som har hållit i kniven. Där har vi polismorden i Malexander som utmärkt exempel. Där kunde man i början inte utröna från början vem det var som sköt men alla tre gärningsmännen dömdes för mord. Därför att det ingick i planen att de deltog i gärningen, säger Sven-Erik Alhem.