PITEÅ
En efter en tar hundarna villigt tag i den läderlapp som slängs framför dem. De tar ett rejält tag och släpper inte. Polisen och hundföraren Maria Mörtberg klappar i händerna och hejar på.
– Bra, bra, säger hon.
Nu är valparna ett år och praktiskt taget fullvuxna, i alla fall på höjden. I mycket är de fortfarande valpiga men i övningen som hade i syfte att se deras kampvilja visade alla mod och energi.
Vid denna träff på Grans i Öjebyn fick fodervärdarna information om vad som väntar i det lämplighetstest som hundarna ska genomgå. Testen blir i början av nästa år då, en besiktningsman från Försvaret kommer att undersöka vilka av dem som har förutsättningar att bli tjänstehundar.
I testet ingår moment som att hunden får befinna sig på ett vickande underlag och överaskas av olika saker och ljud. Förutom testet undersöks hundarnas fysik.
– Det här är den första av testerna som hunden kommer att genomgå för att bli tjänstehund. Vi vill inte att ni tränar de här övningarna, säger Anna Lundberg, fodervärdskonsulent, Grans.
I första hand plockas avelstikar ut. Då får fodervärden erbjudande om de vill behålla hunden eller inte. Andratjing har försvaret och i tredje hand, polisen. Sedan är det hundar som kan bli tjänstehundar för väktare eller tull.
Så nu närmare sig den dag fodervärdarna ska packa ihop hundens ägodelar och ge sig iväg till ett möjligt avsked. Vissa av dem har redan bestämt att de inte tänker behålla hunden, andra att de vill behålla den om den inte blir godkänd.
De här hundarna är inga dussinhundar. Det är hundar med enormt stor motor som kräver aktivitet och engagemang för att de ska må bra. Något Kåsas fodervärdar, Linda Svensson och Nicklas Hansson, Luleå, är medvetna om. Deras tidigare försvarshund, Ingo, var otroligt stark och att behålla honom var uteslutet.
Men med Kåsa är det annorlunda.
Kåsa är i och för sig stark och modig och har stor motor, men de tror att hon skulle fungerar att vara kvar hos dem.
– Kåsa vill vi ha kvar om hon inte blir godkänd. Hon fungerar som familjehund, i alla fall hos oss, säger Linda Svensson.
Hon säger att Kåsa har snabb start och blir uppe i varv på ett nafs.
– Det är ingen hejd på vad hon orkar med, hon kan jobba hur länge som helst, men hon kan också lugna ner sig och vilja sitta i knät. Jag vet ju att hon är duktig och att hon kommer att klara testen och bli en jättefin tjänstehund. Det bästa för oss hade varit om Kåsa togs ut som avelstik, säger Linda Hansson.
Linda och längtar efter en ny valp, som kan fylla tomrummet om Kåsa försvinner, men inget är bestämt.
– Jag kommer att gråta jättemycket, och det kommer att bli skitjobbigt att förlora henne. Även om jag vet att om hon godkänns så är det ett bevis på att vi gjort ett bra jobb.
På träffen var Maria Mörtberg med, polis och hundförare i Luleå. Hon berättade att det saknas polishundar och uppmanar hundägare som har en hund de tror skulle kunna fungera som polishund att höra av sig.
– Vi har stor brist just nu. Många har slutat och det har kommit nya, bristen är ungefär 40 hundar i landet. Vi vill gärna ha bra hundar som vi kan testa, säger hon.
Efter träffen var Mörtberg nöjd.
– Ni har ett viktigt uppdrag och ni har gjort ett jättebra jobb.
Läs mer:
Valpen Kåsa – framtidens polishund?