NSD bad polismyndigheten i Norrbotten att ta fram jämförande statistik. Av den framgår att våldet i nära relation är högre under julhelgerna jämfört med semesterperioden och vanliga arbetsveckor. Och fler kvinnor än män blir slagna.
Misshandlade kvinnor kommer till akuten. Bemanningen på Sunderby sjukhus är densamma under alla helger, storhelg som vanlig helg.
Varningsklockor
Anna Eriksson gör sin specialisttjänstgöring på kirurgen. Redan under läkarstudierna i Uppsala mötte hon kvinnor som utsatts för våld i nära relation.
- Vi talade mycket om det under utbildningen.
Anna Eriksson kan inte svara för hur kollegorna närmar sig den här problematiken, men konstaterar att det finns en hög medvetenhet och att de talar om det på kliniken. Hennes egna varningsklockor ringer när patientens skador inte stämmer med förklaringen till hur skadorna har uppstått.
- När jag får en misstanke så försöker jag att ställa raka frågor och kan ställa om frågor, hellre en gång för mycket än en gång för lite.
En fråga hon använder som dörröppnare är: "Är det någon som gjort dig illa?"
Speciellt schema
- Det är ingen utlämnande fråga, utan om en person verkligen har skadat sig på något annat sätt så har jag aldrig upplevt att någon tagit illa upp, säger Anna Eriksson.
Alla personer som blivit misshandlade undersöks noggrant. Skadorna dokumenteras och fotograferas.
- Vi följer då ett speciellt schema vid undersökning och dokumentation ifall det senare blir rättssak.
Skador efter misshandel kan vara ett sprucket ögonbryn efter ett knytnävslag i ansiktet, blåmärken på armarna efter att någon hållit fast eller skakat, blåmärken på bröstkorg efter slag och sparkar. Om en person med typiska misshandelsskador kommer in till akuten tycker Anna Eriksson att man alltid ska misstänka att den personen kan ha farit illa.
Absolut tystnadsplikt
- I de fall man får en annan historia till skadornas orsak vet man ju inte säkert vad som kan ha hänt. Vi får också in många fall med små skador, som behöver sys eller plåstras om. Det är svårt att veta vad som döljer sig bakom dem. Vi kanske inte upptäcker alla misshandelsfall.
Anna Erikssons erfarenhet är att många kvinnor vill berätta, eftersom de söker sig till vården för att få hjälp. Hon påpekar att det är viktigt att kvinnorna vet om att all vårdpersonal har absolut tystnadsplikt. Om kvinnorna inte själv vill, för de inte deras uppgifter vidare.
Men på akuten kan det vara stressigt.
- Stress får självklart inte komma i vägen för att ge akut vård. Jag kan bara tala för mig själv, men behövs det extra tid för att kvinnan ska börja berätta så försöker jag att ge den tiden där och då. Det måste få ta tid när man ska nysta upp en sådan här historia. Men ibland kan det vara svårt om man har andra akut sjuka patienter, säger Anna Eriksson.
"Frustrerande"
Då kan hon lämna kvinnan för att sedan återkomma, men tillägger att kvinnojouren är ett bra alternativ att slussa vidare till. I flera fall kontaktar de också jouren där kvinnorna kan få hjälp hur de går vidare för att bryta den situation med misshandel som de lever i.
- Det händer att de inte vill ha kontakt med kvinnojouren och då kan vi inte göra annat än att plåstra om, sy och röntga om det behövs. Personligen upplever jag det väldigt frustrerande eftersom jag självklart vill hjälpa dem.
Hon försöker då ändå öppna upp för att dessa kvinnor ska höra av sig igen till vården i ett senare skede.
Är barn inblandade, poängterar Anna Eriksson, att de har en skyldighet att vara extra uppmärksamma. De måste följa gällande lagstiftning.