Chefsåklagaren Thomas Ennefors hävdade att mannen upprättat fem oriktiga fakturor på sammanlagt drygt 770 000 kronor. Fakturorna var på förväntande intäkter. Ennefors menade att mannen gått till banken för att få belåna fakturorna under förespegling att de avsåg en giltig fordran.
Därmed har mannen lyckats lura banken att bevilja en kredit på totalt närmare 656 000 kronor, enligt åklagaren. Detta hände under september och oktober 2012.
I november samma år gick mannens företag i konkurs. Mannen uppgav att han då bokade bort de fem fakturorna.
Banktjänstemannen, som var mannens personliga bankman, förklarade för rätten att en kund kan få låna 85 procent fakturabelopp och att belåningen fungerar ungefär som en checkkredit. Enligt henne hade hon inte godkänt att mannen fakturerade förväntade intäkter.
Tingsrätten tror inte heller att banken gått med på det.
Rätten bedömer samtidigt att utredningen inte visar att mannen hade uppsåt att skada banken ekonomiskt. Men ett bedrägeri fullbordas när det finns en avsevärd risk att målsägande lider skada och i det här fallet, konstaterar rätten, att det fanns en sådan fara.
Tingsrättens resonemang går dock ut på att mannen kan ha missförstått samtalen med sin bankman och felaktigt fått intrycket av att han fick upprätta fakturor som avsåg förväntade inkomster och belåna dem. Rätten anser att åklagaren inte lyckats bevisa att mannen hade för avsikt, det vill säga uppsåt, att "lura" banken. Därför ogillas åtalet och mannen frikänns från anklagelsen om grovt bedrägeri.