Tio personer jobbar i den filmövervakade serverhallen där mordförsöket ägde rum den 14 februari. Arbetet består av montering av data/serverboxar. Under polisförhören så säger den åtalade att han känt sig väldigt kränkt av rykten som spridits på arbetsplatsen. Han anklagar offret för att ligga bakom ryktesspridningen.
Gärningen eller mordförsöket föregås inte av något bråk eller någon synlig ordväxling mellan gärningsman och målsägande. 36-åringen går med snabba steg mot den 20-åringens arbetsplats. Han attackerar honom genom att göra en svepande rörelse mot högra sida av dennes bröstkorg. Båda männen ramlar ned på golvet. 20-åringen hamnar på ryggen och 36-åringen har sagt att han då hugger honom en gång till i buken. En arbetskamrat kastar en databox som väger mellan 5-10 kilo mot den åtalade för att avbryta knivattacken. När mannen får ytterligare en box mot sig avbryter han knivattacken, lämnar ifrån sig kniven och sätter sig på en bänk.
Där fängslas han av väktare.
– Jag tänkte jag skulle få tyst på allt. Jag såg ingen annan utväg. Jag tänkte att det är blod som får lösa detta. Det var väldigt dumt, men tyvärr är det så.
Offer och gärningsman pratade med varandra samma morgon som mordförsöket ägde rum. De var ute och rökte och ett annat vittne såg dem " småbråka" om något men han hörde inte om vad. Han såg dock på deras kroppsspråk att de hade olika uppfattning om något.
– Jag kom på att om jag hotade honom kanske han skulle sluta sprida rykten. Så på fredagsmorgonen så talade jag om för honom att jag skulle döda honom om han inte slutade. Jag ville bara bli lämnad i fred.
Offret i sin tur förnekar att han skulle ha hotats till livet utan säger att den åtalade sagt att han skulle "göra någon illa."
– Den åtalade sa inte på vilket sätt det skulle ske eller vem han skulle göra illa.
Arbetsledare och arbetskamrater vill inte kännas vid att någon är mobbad på jobbet. Den åtalade beskrivs istället som en person som mest varit ensam och inte haft så mycket kontakt med sina arbetskamrater.
– Jag tror att de polisen förhört är rädda om sina jobb och att de av den anledningen inte vill berätta vad de sett eller hört. Alla arbetskamrater kände till trakasserierna men bara fem, sex deltog aktivt i dem. Jag tror att mina arbetskamrater uppfattade det som de skojade men det gjorde inte jag.
Han önskar att mordförsöket aldrig hänt.
– Det enda jag ville var att komma hit, tjäna lite pengar, komma hem och ordna upp mitt liv. Nu har jag förstört hans liv och mitt.