Johan Wallqvist, presschef på Handelsbanken, uppger:
– Vi har nu kontrollerat uppgifterna och beklagligtvis är det så att Migrationsverket konstaterar att identitetshandlingar från vissa länder, bland annat Afghanistan, inte är tillräckliga för att fastställa innehavares identitet.
Han hänvisar till Migrationsverkets hemsida där det enligt honom står: ”Migrationsverket bedömer att bristen på en tillförlitlig folkbokföring och formerna för utfärdande av identitetshandlingar fortfarande medför att afghanska identitetshandlingar inte styrker innehavarens identitet i sådan utsträckning som krävs för styrkt identitet i ärende om svenskt medborgarskap.”
– Det här innebär tyvärr att banken enligt lag inte kan säkerställa nödvändig kundkännedom för personer med sådana identitetshandlingar. Det är ett krav enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som alla banker är skyldiga att följa. Lagen innebär bland annat att banken är skyldig att neka en person ett bankkonto om personen inte kan identifiera sig på ett tillräckligt säkert sätt.
Swedbank har också nekat Juma bankkonto, men Swedbank har enligt Elisabeth Åhman alltid avslagit ansökningar från asylsökande.
Anette Ringius, presskontakt på Swedbank, säger att de aldrig kommenterar enskilda ärenden. Generellt svarar hon:
– Swedbank måste enligt lag ha en god kundkännedom och därför är det nödvändigt att kunna styrka en kunds/blivande kunds identitet. Hos de svenska bankerna har en gemensam undantagsrutin arbetats fram för att underlätta för asylsökande att kunna öppna ett bankkonto. Undantagsrutinen är dock grundad på att man under asylprocessen kan uppvisa LMA-kort och en styrkt kopia av den ID-handling, pass, som lämnats till Migrationsverket.
Banken har förståelse för att det kan skapa en svårighet att integreras i det svenska samhället.
– Dock finns i dagsläget inte möjligheten att göra undantag från undantagsrutinen och samtidigt uppfylla de krav som banken måste följa vad gäller att ha en god kännedom om sina kunder.
Elisabeth Åhman hävdar att det är en felaktig tolkning av den nationella överenskommelsen från 2016 och hänvisar till Finansdepartementet svar. (Se artikel intill.)