Nämnden flaggar också för omfattande investeringsbehov kommande tre år. Det behövs byggas ut och byggas nytt, både avseende förskolor och skolor
I sitt budgetförslag förslår den att kommunen antingen bygger en helt ny skola i Unbyn alternativt renoverar den gamla.
Även Stureskolan kräver omfattande renovering.
– Man håller på att titta på det och jag vet att taket är i dåligt skick, säger Britt-Marie Loggert-Andrén, ordförande.
Exploateringen av nya bostadsområden på Sävastön kräver en utbyggnad av den redan trånga Mårängskolan. Den ska byggas ut, vilket inkluderar både matsal och kök. Det ska vara klart till höstterminen 2018.
Samtidigt planeras inflyttning i två nya avdelningar på förskolan Björkdungen.
Förskolorna Rörviken och Stranden planerar man att bygga ihop och utöka med två avdelningar till totalt tio förskoleavdelningar. Torpgärdsskolan behöver också byggas ut inklusive matsal och kök. Start och inflyttning planeras till 2019.
Förutom det behövs det en helt ny skola i centrum som behöver stå klar år 2020.
När det gäller driften vill nämnden slippa kravet på besparingar under planperioden.
Utbildningsnämnden har ett underskott och helårsprognosen i år visar ett minus på 12,5 miljoner kronor. Främst är det gymnasiet som går back. Enligt Britt-Marie Loggert-Andrén är huvudorsaken en kombination av dyra program med för få elever.
Utbildningsnämnden har inte fattat några beslut om åtgärder för att komma i ekonomisk balans, utan lämnar det åt verksamheten.
– Man tittar över organisationen på Björknäsgymnasiet, hur man använder lokalerna och även vikarier. Om det drar iväg för mycket kan det bli ett vikariestopp, men det är inget vi vill, eftersom det enbart kan bli en kortsiktig akutåtgärd. Skolans verksamhet måste ju fungera, säger Britt-Marie Loggert-Andrén och tillägger att de skulle behöva en utökad budgetram.
– Vi har valt att inte dra ned på vissa verksamheter, vilket bidrar till underskottet. I det ligger också att den nya upphandlingen av skolskjutarna blev dyrare än beräknat.
Därför begär nämnden utökad ram med fem miljoner kronor per år kommande tre år. Den begär dessutom ytterligare sju miljoner kronor 2017, 14 miljoner 2018 och 20 miljoner 2019 till barn med särskilda behov.
– Vi begär de här pengarna eftersom vi inte klarar lagens krav, förklarar Britt-Marie Loggert-Andrén.
Hon säger att det även behövs mer pengar till digitaliseringen av den pedagogiska verksamheten, framför allt till kompetensutveckling för lärarna.
– Vi har satt in tekniken, men lärarna måste ju ha en chans att kunna hänga med så att skolan kan nyttja den nya tekniken.
Moderaterna valde att lämna in en blank reservation mot nämndens budgetförslag 2017-19.