Trots att de hörde granatbeskjutningen i Kroatien säger Senada Oruc, att hon var så naiv att hon aldrig trodde kriget skulle komma till Bosnien.
– Sedan står min lärare som undervisat mig med ett gevär och hotar mig.
Finns okunskap
Senada Oruc och Nihad Hodzic berättade när de besökte Boden om deras väg in i det svenska samhället.
– Det finns okunskap om hur det är att komma hit. Vi kom hit på grund av kriget. Tanken var att komma någonstans där vi kunde få lugn och ro och tak över huvudet, säger Senada Oruc.
Etnisk rensning
Hon berättade om när de satt i källaren och granaterna regnade över området. De döda kropparna låg där utanför när de lämnade källaren och stridsvagnarna körde in. Då påbörjades den etniska rensningen.
– Soldaterna kom och beordrade oss att lämna vårt hus. Vi placerades på uppsamlingsplatser, berättar Senada Oruc.
– Vi skildes åt. De skickade iväg kvinnor och barn och höll kvar männen. Jag lyckades ta mig ut, säger Nihad Hodzic.
Tak över huvudet
Hans och Senada Orucs dotter var bara två år.
Så småningom anlände familjen tillsammans med många andra på flykt från kriget i forna Jugoslavien till en idrottshall i Ystad, som möblerats med våningssängar.
– Vi var så tacksamma och blev väl mottagna. Vi fick mat och någonstans att sova. Vi visste då ingenting om framtiden. Det enda jag hade med mig var en väska med barnkläderna, kläderna på kroppen och passet, säger Senada Oruc.
Förstår människor här vad ni flydde ifrån?
– Det är svårt att svara på. De frågar, men jag får ibland en känsla av att de inte lyssnar, säger Nihad Hodzic.
– En del säger att "ni på Balkan bara krigar" och skyller på religionen. Jag försöker förklara att många faktorer spelar roll och att det som hände måste ses i ett historiskt sammanhang, säger Senada Oruc.
– Andra folkgrupper flydde också, säger Nihad Hodzic.
Paralleller
De ser paralleller till det som händer på Krimhalvön i Ukraina och Rysslands annektering av halvön.
I dag bor Senada Oruc och Nihad Hodzic i Bålsta. Vägen dit gick via Pullinki i Tornedalen. Hon arbetar som sjuksköterska och han är GIS- och kartansvarig på kommunen.
– Vi lever som vanliga svenskar.
Sprida kunskap
Nihad Hodzic jobbade i Bosnien på ett stort företag med 1 000 anställda. Han var produktionsansvarig på en avdelning med 200 anställda och säger att han i Sverige kämpade sig upp igen.
Bakgrunden till att han och Senada Oruc berättade om sina erfarenheter på Studieförbundet Vuxenskolans årsstämma i Norrbotten var att förbundet genom att sprida kunskap vill motverka främlingsfientlighet.
Ta debatten
Nihad Hodzic tycker det är lättare att hantera öppen rasism än främlingsfientligheten som beror på vardaglig okunskap och smyger sig in genom köksingången.
– Det är den man vill påverka. De kanske fem procent som är öppet rasistiska kommer man nog aldrig åt.
Han tycker det är viktig att inte ge upp debatten med dem som är främlingsfientliga.
– Man ska öppet bemöta deras argument i alla lägen, vid köksbordet hemma för det är den viktigaste platsen att lära sina barn och i lunchrummet på arbetsplatsen.
Fotnot: GIS står för geografiskt informationssystem