Kommittén hade sitt första möte för en vecka sedan. Målet är att ta fram ett slutbetänkande senast den 28 februari 2021.
– Beslutet måste vara justerat en månad innan, så vi bör nog ha satt ned fötterna om ett år, säger Karkiainen, även ledamot i riksdagens konstitutionsutskott.
Kommittén ska inhämta synpunkter från andra länder och deras lagstiftning och kommer inte speciellt utreda olika kommuners erfarenheter av NMR, eller Nordisk Motståndsrörelse.
– Jag ville ändå besöka Boden. Vid lagstiftning känns det också viktigt att veta hur bodensarna kände när de hade NMR stående på torget. Den erfarenheten vill jag bära med mig in i kommitténs arbete, säger Ida.
– Det är en sak att läsa sig till saker och ting och en annan att uppleva dem på plats som vi gjorde i Boden. Jag är glad att Ida är här och lyssnar på de erfarenheter som vi har och vad vi tycker att man borde göra också, säger Nordmark.
Kan Bodens synpunkter påverka underlaget?– Ja, absolut. Vi kommer ju att i kommittén att diskutera huruvida man behöver ett förbud och hur allvarliga vissa frågor är. Då är det alltid bra med konkreta beskrivningar över hur det har varit tillexempel i Boden. Jag är ju själv från Haparanda och Norrbotten så då känns det dumt att inte ha med sig Boden som ett konkret exempel, säger Karkiainen.
Under fredagens möte har hon också fått veta av Bodens kommunalråd att bodensare till och med reste bort under första maj när NMR kom till Boden.
– Bodensare var rädda och oroliga över vad som skulle hända och just det är en jättebra erfarenhet att bära med sig. Det är ju ett hot mot demokratin och ett hot mot allas vår frihet och allting som vi ändå vill värna om i Sverige, säger Ida Karkiainen.
Enligt henne har i dag rasistiska organisationer finslipat sina metoder.
– De vet exakt var gränsen går mellan lagligt och olagligt. Det blir en jättesvår nöt hur man kan komma åt det där, säger hon.
– Om polisen enligt nuvarande lagstiftning upplever att de inte har något annat val än att ge NMR demostrationstillstånd då är det fel på lagstiftningen. Då behövs bättre verktyg, säger Nordmark.
Under mötet berördes också utredningen om demokrativillkor som stöd i civilsamhället som är ute på remiss. Det handlar om kriterier om hur man får lämna bidrag till organisationer om de är demokratiska eller inte.
– Där finns det intressanta förslag. Som att man tillexempel skulle kunna koppla individer till en organisation. Sitter du i styrelsen eller är du talesperson och uppenbart inte är demokrat då får inte organisationen stöd eller bidrag. Det kanske också går att tillämpa på rasistiska organisationer, säger Nordmark.
Efter mediaträffen fortsatte mötet.
– Vi ska jobba vidare i kommittén. Vi kommer ha forskare som berättar om rättsläget, experter som har olika infallsvinklar med flera. Så jag kommer säkert att få anledning att kolla av saker och ting i Boden.
Det måste bli ett vattentätt lagförslag?– Ja och dessutom är det inte så enkelt heller för det finns alltid gråzoner. Vi får inte lämna förslag på grundlagsändringar för så brukar det vara i utredningar. Men det här är väldigt nära grundlagsfrågor och de är alltid jättekomplexa, säger Ida Karkiainen.