Varje år får eleverna i femman svara på ett antal frågor. Sju av dem handlar om skolans värdegrund och resultatet finns med i Sveriges kommuner och landstings rapport Öppna jämförelser.
– Resultatet 2012 visar att Boden är etta i Sverige av 290 kommuner. I Boden deltog 123 elever. Det är en svarsfrekvens på drygt 70 procent. Det sammanlagda resultatet i enkäten mäts i procent och Boden hade 97. Vi har alltid höga resultat och ligger även i år över 90 procent, men jag vet inte hur vi står oss i den öppna jämförelsen, säger Rakel Fagerström, utvecklingsledare.
Förbättrade resultat
Även studieresultatet mäts. I fjol var det en dipp i årskurs sex, men i år har resultaten i svenska, matematik och engelska förbättrats. De ligger på mellan 96 och 98 procent godkända resultat i ämnesproven.
I årskurs nio ligger resultaten i svenska på 99 procent och skillnaden mellan flickor och pojkar är marginell, framhåller Rakel Fagerström. Resultaten i engelska, matematik, samhälls- och naturorienterande ämnen ligger mellan 96,8 och 89,3 procent godkända resultat på ämnesproven.
Inte följt kursplanen
Det oroande var resultaten i matte och svenska på ämnesproven i årskurs tre. De godkända resultaten hade sjunkit till 70 procent i matematik och 77,6 procent i svenska. Framför allt var det resultatet i en skola som drog ned det totala resultaten. Endast två elever eller 10,2 procent hade godkända resultat i ämnesproven i matematik.
– Resterande elever kunde inte skriftligen förklara hur de tänker när de löser vissa tal. Det beror framför allt på att de inte har tränat på det. Det innebär att man på den skolan inte följt kursplanen till punkt och pricka. Jag förutsätter att de redan har vidtagit åtgärder. Det finns stora möjligheter att ordna det, säger Rakel Fagerström.
Gapet har minskat
Hon berättar att alla elever som gick ut nian i våras på Brönjaskolan hade slutbetyg i alla ämnen.
– Det är första gången det har hänt sedan vi började mäta. Dessutom hade eleverna förbättrat sina betyg.
Sammanslagningen av Korpenskolan och Sandenskolan har inte påverkat studieresultaten negativt. På Stureskolan, som den nu heter, så har eleverna bättre betyg jämfört med läsåret innan och gapet mellan pojkar och flickor har minskat avsevärt, från 31,7 meritpoäng till 13,2 meritpoäng i år.
– Där finns många elever som enbart gått några år i den svenska skolan, påpekar Rakel Fagerström.