Arrangör för den halvtimmes långa samlingen vid lunchtid var Rådet för trygghet och hälsa i samverkan med kyrkan. Först ut är Bodens kyrkoherde. Enligt Hans Johansson visar senaste tidens händelser hur sårbart vårt samhälle är.
- Vi måste rannsaka oss själva och ta tag i det vi kan göra.Folk i vår stad ska våga vara trygga när man rör sig i motionsspåret eller pratar i mobilen på väg hem. Oro och rädsla ska inte behöva nå oss när vi närmar oss semestern.
– Vi behöver nolltolerans mot våld i alla former. Vi ska inte heller vika ned oss mot dem som vill skapa oro. Vi kan tillsammans vända det onda till det goda. Låt de godas röster bli hörda, säger kyrkoherden.
Försvaret, kommunen, polisen och migrationsverket som ingår i rådet hade också egna talare med. Kommunalrådet Bosse Strömbäck, polisens områdeschef Håkan Ershammar och Olof Granander, chef för Norrbottens regemente var eniga om att det är naturligt att folk reagerar på det som händer.
Trygg landsända
– Problem kommer alltid att finnas. Men vi bor i en trygg landsända även om det händer saker och ting. Polisen behöver hjälp av allmänheten som är den största källan till framgång. Våga ta ställning, titta inte bort och tipsa oss. Polisen får väldigt mycket bra hjälp men vill ha mer, säger Ershammar.
Av de över 200 bodensare som hörsammat manifestation var 70 procent kvinnor. NSD frågade två kvinnor om de känner sig trygga i Boden.
- Ja, jag känner mig trygg och har aldrig råkat ut för något själv. Vi är några som jobbar på Migrationsverket som gick hit på lunchen för vi ville höra vad det pratades om. Jag har flyttat till Boden från Luleå. Det känns inte som något problem för mig att bo i sta´n utifrån vad som hänt sista tiden, säger Marie Mandelström.
Tråkiga händelser
Även penisonären Kerstin Wiklund tycker att hungerstrejken och sedan mordet på 20-åringen varit tråkiga händelser.
-Det är kanske uitfrån mordet som jag ville komma och höra vad som skulle komma upp. Jag var även med på minnesstunden och lade en ros. Personligen är jag inte rädd själv när jag är ute och rör mig i Boden. Det har jag aldrig varit och det hoppas jag att jag aldrig blir, säger Wiklund.