35 410 bilder finns inlagda i det digitala systemet. Nere i kommunarkivet finns så kallade glasplåtar.Kommunarkivarien Ginger Karström rattar upp dörren till arkivet där Bodens stads mest värdefulla samling finns. Vid sidan av lådan med porträtt av gamla förtroendevalda finns en större anonym kartong. Inuti ligger en betydelsefull man.
– Oj, nu får jag vara försiktig här. Den här avgjutningen går inte att tappa. Så här såg August Berglund ut, säger Ginger Karström.
Hon visar mannen som borde vara värd en bättre framskjuten plats.
– Ja, just nu så håller vi på att bygga om entréhallen så där kan han ju inte vara. Så det kan vara därför han blivit kvar härnere.
August Berglund levde mellan åren 1863 till 1939. Han beskrivs som en framsynt och handlingskraftig man som betydde mycket för Bodens utveckling. August Berglund flyttade till Boden 1902 och 1904 startade han tillsammans med några föräldrar en privat samskola.
– Intresset för utbildning ledde till en utredning med Berglund som ordförande som låg till grund för tillkomsten av den kommunala mellanskolan 1915. Därefter kom samrealskolan 1928 och högre allmänna läroverket 1942.
Berglund hade många betydelsefulla förtroendeuppdrag bland annat som ordförande i municipalstyrelsen. Under flera år var han också engagerad för att Boden skulle få stadsrättigheter.
– Den 4 december 1917 skickade Berglund in en skrivelse till kungliga majestät undertecknat av bland annat honom själv med hemställan om att Boden måste tilldelas rättigheter och privilegier som tillkommer en stadskommun, säger Ginger Karström.
Bodens stadsrättigheter telegraferades sedan från Gustav V den 14 december 1918 till August Berglund och militären Axel Norlinder.Rättigheterna började sedan gälla från den 1 januari 1919 och därmed hade Berglund uppnått ett av sina stora mål. Berglund blev också stadsstyrelsens ordförande och förvaltade sitt ansvarsfulla uppdrag som den unga stadens ledare och nydanare under 17 år.
Berglunds stora intresse för samhällsutvecklingen har haft stor betydelse för Boden vilket kommunen även uppmärksammar under 100-årsfirandet. I arkivet finns också den första stämpeln med första stadsvapnet då Boden blev stad som det står Bodens drätselkammare på. Men stadsborgen finns kvar då liksom idag som kommunvapen.
– På borgen finns en markerad öppning. Den fanns så man skulle se om den som kom var vän eller fiende och om man skulle öppna eller stänga porten, säger Karström.
Hon tar också upp en fin bägare med en speciell inskription.
– Det här fyndet är lite roligt. En kollega som var in på Röda Korset och tittade på olika saker hittade bägaren där. Den visade sig vara en gåva till August Berglund från stadsstyrelsen 1933, säger kommunarkivarien.
Hon välkomnar fler fynd som kanske ligger hemma i folks gömmor.
– Vi är glada för allt vi kan bevara som har med kommunens historia att göra. Det finns också en ordförandeklubba som använts av August Berglund. Även andra ordförandenamn är ingraverade i samma klubbskaft.
De arkivbilder som plockats fram i samband med jubileumet har sedan publicerats på en hemsida som heter Boden100.se där kommunikatören Fredrik Åström skrivit texterna till de historiska bilderna.
– Jag tycker det känns roligt själv att se hur staden växt fram fram under 100 år och få ta del av historien. Första jobbet handlade om att ta fram bilder till en kalender för jubileumsåret med gamla bilder. Men när det fanns så mycket fina bilder framplockade så föll det sig naturligt att även visa dem för allmänheten. Hemsidan har redan fått 1000 gillare och folk visar sin uppskattning över att få läsa om Boden förr i tiden, säger Åström.