Före händelsen var de båda 20-åriga föraren och vagnchefen civila. Sju månader senare deltar de värnpliktiga i stridsmoment med ett avancerat stridsfordon på 23 ton.
En viktig slutsats efter utredningen är att personalen har rätt förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen. Vagnchefen hade vid mönstringen kvalificerat sig till vagnschefsutbildning men hade inte tillräckligt underlag i form av kunskaper och rutin för att sortera ut vad som var viktigt och mindre viktigt i situationen. Den kunskapen och rutinen bygger på utbildning och träning som inte genomförts i tillräcklig omfattning.
Vagnschefen beordrade föraren att köra över en trolig vadplats fast de skulle nyttja bron som låg 100 meter bort. Vägvalet kan bero på hög motivation att prestera mot uppgiften. Det ska ha vägt tyngre än bristfälliga kunskaper om riskerna och krav på vadplatser vid tillfället.
Under olycksdagen hade besättningen samma morgon passerat ett annat vad i närheten men utan att kontrollera vattendjup och strömningshastighet. Vad är en plats där vattendjupet ligger inom fordonets kapacitet som är en meter. Vid tillbudsplatsen, Vändträskån, fanns bara drygt 25 centimeter tjock is och vattendjupet låg på tre meter. För att bära ett stridsfordons vikt krävs 70 centimeters kärnis.
Enligt rapporten har inte heller de utbildningsansvisningar rörande vadning som tillkommit i 2018 års krav- och utbildningsbeskrivning (KUB) genomförts vid den grundläggande vagnsutbildningen. Vagnschefen uppges sakna vadutbildning och han deltog inte heller i ett av de praktiska utbildningspassen i marklära och kontroll av is- och tjältjocklek. Både föraren och vagnschefen hade inte heller praktiskt övat moment vid rekognosering av vad vintertid. De deltog i en annan övning vid samma tid. Pansarbataljonen hade dock en samlad säkerhetsgenomgång innan februariövningen där man gick igenom risker och åtgärder vid vad och våtmarker. Föraren deltog i genomgången men inte vagnchefen på grund av inställt flygplan från Arlanda.
De olika enheterna som deltog i genomgången meddelade sedan inte antal närvarande och frånvarande som är militärt brukligt. I rapporten nämns också att en stridsvagnspluton från samma kompani rekognoserade dagen innan tillbudsdagen ett annat vad som beviljades överfart. Stridsvagnen som gjorde det hade med sig en isborr från ett större inköp som gjorts med anledning av säkerhetsanalyser vid pansarbataljonen och som förberedelser inför armeövningen. Den stridsvagn som körde ned i Vändträskån saknade dock isborr.