Nyligen kom färsk statistik hur arbetsförmedlingarna lyckats med etableringsuppdraget sedan övertagandet 2011. Statistiken visar att 24 procent av invandrare gick till arbete, 44 procent till arbetsmarknadspolitiska uppdrag, 16 procent till öppen arbetslöshet och sju procent var förhindrade att ta arbete direkt och nio procent avaktualiserades som inskrivna.
Bodens kommun fick ut 40 procent i arbete med sitt introduktionsprogram. Enligt Anna-Maria Lundkvist Monroy så går det inte att jämföra siffrorna, för arbetsförmedlingen jobbar med 300 inskrivna medan kommunen bara hade ett femtiotal.
–Idag bor asylsökande på förläggningen när de får sitt snabbare uppehållstillstånd som tar några månader. Förr tog beslutet att få uppehållstillstånd flera år och vi startade jobbet först efter kommunplaceringen i Boden.
I Bodens kommun är det i dag avtalat att ta emot ett femtiotal nyanlända, men det har blivit mer än dubbelt så många.
–Många tycker att vi har många asylsökande i Boden men det är ändå en jättestor andel som flyttar härifrån när de fått sin kommunplacering. Då fortsätter etableringsuppdraget på den arbetsförmedling dit de flyttar, säger Anna-Maria Lundkvist Monroy.
När det gäller etableringsuppdraget som räcker i två år så är det "arbetslinjen" som gäller för varje inskriven person på arbetsförmedlingen. För att få etableringsersättningen på 308 kronor som blir runt 6000-7000 kronor per månad så måste man delta i olika aktiviteter för att kunna hitta ett arbete, utbildning eller praktik.
–Visar det sig att man inte kan få ett arbete eller försörja sig efter uppdragstidens slut så blir nästa steg bidrag. Men det här skattefria bidraget ger ändå möjlighet för den inskrivne att jobba samtidigt en viss procent och ändå behålla delar av dagpenningen. Jag tycker merparten nyanlända är jättepositiva över att få hjälp att komma in på arbetsmarknaden i Sverige, säger Anna-Maria Lundkvist Monroy.