Målet med dagen var att ge de 40-talet markägare som anmält sig kunskaper för att forma framtidens skog enligt sina mål. Antingen om hen röjer själv eller anlitar en entreprenör.
– Det har under ett par decennier byggts upp ett röjningsberg på drygt 1,3 miljoner hektar som borde ha varit röjt för länge sedan. Det är ett fullständigt vansinnigt slöseri både privatekonomiskt för skogsägaren och för nationen, säger skogskonsulenten och instruktören Thomas Hansson, skogsstyrelsen.
Om man bryter ned röjningsberget till Norrbottenssiffror finns ungeför 140 000 hektar i länet. I dag motsvar en hektar ungefär 1,5 fotbollsplan.
– Så vi pratar om nästan 200 000 fotbollsplaner som inte är röjda men borde vara det. Sedan tillkommer det också 30 000 fotbollsplaner varje år i oröjd skog, säger Thomas Hansson.
Vad gör skogsägare för fel?
– De gör ingenting. Det är ju det som är problemet. Vi tappade ju det statliga röjningsbidragbidraget som man fick för att röja sina skogar i mitten på 80-talet. Sedan hade vi en stor mängd beredskapsarbetare som jobbade med skogsvård som också försvann succesivt under en lång period.
–Dessa faktorer tillsammans innebar ju att helt plötsligt röjdes det mindre och mindre. I dag har vi i tillexempel i Norrbotten en årlig tillkomst på 20 000 hektar röjningsskog. Vi borde röja all denna skog vilket skulle motsvara 200 årsarbetare för att hinna med det, säger skogskonsulenten Thomas Hansson.
När trädplantorna börjar växa upp och bli några meter höga småträd är det dags att börja gallra.
–Blir det för tätt mellan dem blir näringen på marken för liten åt så många träd. Då ska man ta bort rätt många av dem, ungefär som när man gallrar ett morotsland. Då får de ju utrymme att växa både på längden och på grovleken. Då har ju träden både näring och utrymme, säger Thomas Hansson.
Han uppmanar dock skogsägarna att först inventera sina marker och se vad de har för områden som behöver röjas innan de sätter igång. Några som kom till utbildningsdagen under fredagen i Boden var bodensarna och samboparet Per-Åke Ellnebro och Minna Nymark.
– Det är roligt och intressant att få veta lite mer om röjning vilka träd man ska spara eller plocka. Det är klart man vill förbättra avkastningen på skogen på sikt, säger Per-Åke Ellnebro.
Han har ärvt sin mark som finns i Arjeplogs kommun och på markerna finns både ung och gammal skog.
– Jag har 100 hektar som är produktiv mark och 100 hektar som inte är det. Eller marken består av myrar, sjöar där det inte växer så mycket träd. Vi har tillsyn av marken eftersom vi också har en stuga på markerna och är därför rätt ofta där, säger Per-Åke Ellnebro.
Hans sambo Minna Nymark säger att hon har förkunskap sedan tidigare om skog genom sin släkt.
–Jag vill däremot lära mig mer för att vi tillsammans ska kunna diskutera vad vi ska göra med skogen, säger hon.
Per-Åke gjorde en skogsvårdsplan för fem år sedan. I den fanns inga planer på röjning, så därför är det dags för det nu.
– I dag kanske inte min skog är så lönsam utan den måste först växa till sig . Så kanske om 10-15 år är det dags att avverka den enligt planen, säger bodensaren.