Maria Jakobsson säger att elever själva svarar att de känner sig nedstämda och mår dåligt under längre tid av olika anledningar.
– Tjejer mår sämre än killar och vi ser definitivt inte ett minskat behov.
Elevhälsan har i första hand en främjande och förebyggande uppgift.
Provar modell för pojkar
– Psykisk ohälsa är många gånger kopplat till att man ska känna sig lyckad i sin skolgång. Man ska ha en mening med där man är, känna att man lyckas och att man är tillräckligt bra, säger Maria Jakobsson.
Enligt henne får barn under 13 år som inte mår bra psykiskt oavkortat hjälp från barn- och ungdomspsykiatrin, bup.
Remisser returneras
– När de blir lite äldre förväntas det att man ska ha jobbat i första linjen, kanske hos kurator eller så ska man vända sig till hälsocentralen för att de ska göra en insats. Det har blivit betydligt svårare. Ofta så är det en komplicerad problematik som kan göra att du mår väldigt dåligt. När vi ser att behoven är stora kring neuropsykiatrisk problematik kopplat till psykisk ohälsa går det inte tydligt att skilja åt. Tidigare har bup tagit emot remisser när det gäller den elevgrupper. De remisserna tar man inte längre emot. De returneras och hänvisas till hälsocentralen.
Efterfrågar remissinstans
Maria Jakobsson ser en tydlig förskjutning av ansvaret. Hon anser att landstinget bör ha en tydlig remissinstans och ser fram emot att de gör upp vem som har ansvaret och riktar sina resurser dit.
Vad händer med de här barnen?
– Vi remitterar till hälsocentralen när vi anser att det är nödvändigt. De flesta remitteras inte, utan vi försöker att jobba med dem inom elevhälsan.