Han kom till Sverige för 3,5 månader sedan och har flytt från Irak. När NSD träffar honom har han bott på Älvbrinkens flyktingförläggning i två dagar och berättar att han har varit på hotellförläggningen i Riksgränsen.
– Jag tyckte om Riksgränsen. Där bodde vi två personer i ett rum och man kunde slappna av. Det kan man inte här. Vi sover 15 personer i ett rum. Vi pratar olika språk och har olika nationaliteter. Ibland förstår vi inte varandra, säger Samir Satar.
Han tillägger att alla människorna på anläggningen är bra människor.
– Men vi har olika vanor och är olika.
Han berättar att han har svårt att sova på nätterna och därför ibland försöker ta sovmorgon efter frukosten när anläggningen delvis töms på människor.
– Men det går inte när de spelar fotboll i korridoren. Det blir för mycket oväsen. Korridoren är inget gym.
Samir Satar vet inte hur länge han kommer bli kvar på förläggningen på Kanslihusvägen. Han skulle vilja byta till en annan förläggning eller ett annat ställe som hotellet i Riksgränsen.
– Det var bra där, trevlig personal och trevliga människor, och det fanns ett gym. Jag är intresserad av bodybuilding. Här finns det inget att göra på dagarna.
Mohammad Ali, 28 år, och Nasrullh Hassani, 18 år, kommer från Afghanistan. De har bott på samma förläggning i två respektive tre månader.
– Det här är ett bra ställe, inte dåligt. Det kan bli väldigt kallt, men inomhus är det bra, säger Mohammad, som är den av dem som kan engelska.
Han berättar att de bor upp till 15 personer i rummet där han har sin sovplats. Sängarna står uppradade och de har sina ägodelar under sängen och han delar en stol som sängbord med en annan man.
– Jag tycker om dem. De är alla bra människor. Vi kommer från olika länder, Iran och Afghanistan. Jag talar pashto och kan lite engelska och lite urdu, säger Mohammad Ali.
På nedervåningen bor enbart män och på våningen ovanför familjer.
Mohammad Ali berättar att han är mekaniker och att han även har arbetat som kock.
– Jag var soldat. Nu har jag inget arbete. Jag skulle vilja ha ett jobb. Jag tycker om att arbeta.
Om han och Nasrullh Hassani ska klaga på något så är det på maten.
– Ibland är den bra, ibland är den inte bra. Jag tål inte allt, säger Mohammad Ali och visar att han fått utslag i ansiktet.
– Men den här förläggningen är inte för alltid. Vi ska transporteras till ett annat ställe. Jag lär mig svenska, säger han och visar ett block där meningar finns översatta till det svenska språket.
Nasrullh Hassani säger att han saknar en sal där de skulle kunna ha lektioner i svenska.
– Han vill lära sig svenska. Vi vill det för vi älskar Sverige, säger Mohammad Ali.