Många nysvenskar vill jobba inom vård och omsorg i Bodens kommun, men alla kan inte på grund av språket.
Finns det någon tanke att kommunen ska starta språkintroduktion för att kunna ta tillvara alla?– Egentligen finns det, men problemet är att det tar tid. Jag är själv inte född i Sverige och vet hur lång tid det tog för mig att lära mig språket. De flesta yrken som det handlar om kräver förmågan att kommunicera med brukarna. Det går inte så snabbt, säger Béatrice Öman.
Till exempel har Lernia språkintroduktion med praktik och kommunen har vård- och omsorgsutbildning både för dem som ska ta studenten och för dem som går vuxenutbildning.
– Det finns program där man kan gå språkutbildning parallellt, men man kan inte lära sig ett språk på några veckor eller tre månader. Det som också är klarlagt är, att det bästa sättet att lära sig på är att vara ute på en arbetsplats.
Béatrice Öman påpekar att det också är vanligt att sommarvikarier inte har någon yrkesutbildning. Därför valde kommunen i år att vid sommarrekryteringen att säkerställa att två tredjedelar av den ordinarie personalen, som har yrkes- och språkkompetens, var i tjänst.
Det finns också en gräns hur många praktikanter verksamheten kan ta emot under året. De kräver stöd av den ordinarie personalen och skapar mer arbete.
– Det är ett moment 22, men vi kan inte utveckla en yrkeskår om vi inte tar oss den tiden. I Harads vikariera flera som bor där inom äldreomsorgen och det fungerar jättebra. Introduktionerna kostar mycket tid. Tröskeln finns i början och det gäller att få till det. Det är då viktigt att det finns tillgång till personer som kan förklara saker på modersmålet.