"Det har blivit en sjÀlvklarhet för oss att jobba med geodata och att digitalisera samhÀllsbyggnadsprocessen", sa Claes Nordmark, kommunalrÄd.
Geodata eller geografisk information vÀrderas högt i Boden. Lars Andersson, samhÀllsbyggnadschef, sÀger att de jobbat sedan 1980-talet med att digitalisera geodata.
â Syftet Ă€r att ha ordning och reda pĂ„ det material vi har.
Tidigare i Är deltog kommunen i en nationell konferens, som ett bra exempel pÄ hur man anvÀnder geodata i samhÀllsplaneringen. Boden Àr en av de kommuner i sin storlek som ligger lÄngt framme.
â Vi har sett att geodata ger kvalitet i hela samhĂ€llsbyggnadsprocessen vid interna samrĂ„d, projektering, bygglov och markarbeten. DĂ€rför har det blivit en sjĂ€lvklarhet för oss att jobba med geodata och att digitalisera samhĂ€llsbyggnadsprocessen, sa Claes Nordmark nĂ€r han deltog pĂ„ konferensen.
Nyttorna Àr mÄnga, framför allt för att det ger snabb tillgÄng till god och sÀker information.
â Grunden i vĂ„ra geografiska databaser Ă€r vĂ„r egen primĂ€rkarta, som ajourhĂ„lls via inmĂ€tning av vĂ„r egen personal och LantmĂ€teriets flygbilder, sĂ€ger Staffan Eriksson, avdelningschef analys och GIS/MBK.
PrimÀrkartan utgör Àven grundkarta för detaljplaner och projektering. Kommunen har dessutom gjort en tredimensionell modell av primÀrkartans byggnader i tÀtorten.
â Vi skulle vilja ta ett steg till och fĂ„ in den i en planeringmodul dĂ€r vi dĂ„ kan testa olika utbyggnadsscenarier. DĂ€r skulle vi ocksĂ„ kunna fĂ„ in vĂ„ra digitala detaljplaner, som referensmaterial, sĂ€ger Staffan Eriksson.
För att nÄ full effekt av att digitalisera samhÀllsbyggnadsprocessen Àr det första steget att samla in och strukturera data för att sÀkra informationshanteringen. Det Àr helt grundlÀggande för de kommande stegen.
Robert Johansson, GIS/GIT-ingenjör, berÀttar att de började 2010 med att digitalisera alla detaljplaner. Det rörde sig om cirka 590 planer och tog tvÄ Är.
â Det ger planavdelningen ett bĂ€ttre underlag nĂ€r de tar fram nya detaljplaner. Vi kan ocksĂ„ göra analyser var vi har byggbar mark.
All digitaliserad informationen anvÀnder kommunen för att göra olika analyser och ta fram ny data som ligger till grund för översiktsplanering, fördjupad översiktsplanering, vindbruksplan och trafikstrategier.
â Vi anvĂ€nder mycket registerdatabaser som underlag för vĂ„ra handlĂ€ggare. Totalt för Boden handlar det om att ta hand om 1 300 kartlager, sĂ€ger Staffan Eriksson.
"Genom geodatasamverkan har vi tillgÄng till alla LantmÀteriets grundlÀggande geodata och fastighetsdata och alla planeringsunderlag frÄn lÀnsstyrelsen och övriga statliga organisationer", sÀger Staffan Eriksson, avdelningschef. Planeringsunderlag ger bland annat svar pÄ riksintressen och allmÀnna intressen som kultur, natur, biotopskydd och försvar. SamhÀllsbyggnadschefen Lars Andersson till höger sÀger att de jobbat med digitalisering lÀnge.
Han förklarar att de försöker samla all grundlÀggande data i en databas.
â Sedan distribuerar vi den via olika kartapplikationer sĂ„ att handlĂ€ggare ska ha tillgĂ„ng till den. Att sprida den ut i verksamheten Ă€r centralt.
Informationen anvĂ€nds bĂ„de i intern och extern samverkan med olika aktörer. Ăven medborgarna har nytta av att allt Ă€r digitaliserat. Bland annat har kommunen en tomttapp. Ăr man intresserad av en ledig tomt kan man snabbt och enkelt gĂ„ in och köpa den.
â Vi siktar pĂ„ att kunna utveckla den att automatisera Ă€nnu mer sĂ„ vi fĂ„r in Ă€renden direkt i vĂ„ra system. DĂ€r Ă€r vi inte riktigt Ă€n, sĂ€ger Robert Johansson.
PÄ Bodens kommuns geodataportal kan vem som helst utforska kommunens kartor och tjÀnster.
â Den skulle vi vilja ta in i nĂ€sta steg genom att lĂ€gga upp olika kartapplikationer för olika verksamheter. Vi vill Ă€ven fortsĂ€tta den nationella samverkan, sĂ€ger Staffan Eriksson och berĂ€ttar att den största leverantören av geografiska informationssystem i Sverige vill anvĂ€nda kommunens data för detaljplaner och byggnader för att göra tester och fĂ„ in den i LantmĂ€teriets nationella modell.
LantmÀteriet kommer vara datavÀrd för digitala detaljplaner.