Elliot Wikström Bäck är redo för ännu ett pride-tåg.
Elliot Wikström Bäck kom ut som transman vid 19 års ålder, medan han bodde ett par år i Vännäs. När han flyttade tillbaka till Boden igen märkte han till en början ett visst övergående motstånd hos äldre släktingar, men ingen av hans jämnåriga vänner verkade tycka att det var något konstigt.
– Jag har haft turen att växa upp med jättebra kompisar och många av dem är själva hbtq-människor. Nu jobbar jag på en jättefin arbetsplats, som lärarvikarie på Fria Emilia, där jag är uppskattad och älskad, så det känns bra.
Elliot Wikström Bäck har gått i pride-tåg i över tio år, både i Luleå och Boden, så ofta han har haft möjlighet.
– Det betyder jättemycket för mig. Det visar att det finns någon som har ens rygg och att det finns människor som älskar varandra. Jag vet att det gör stor skillnad för många här i Boden.
För Elliot Wikström Bäck betyder det mycket att få gå i pride-tåget.
Madde Lundberg är en riktig pride-veteran som gått i tåget så länge det har arrangerats i Boden och ofta varit engagerad i pride-festivalerna på ett eller annat sätt.
Innan pride hade börjat arrangeras i Boden minns hon att hon blev ifrågasatt när hon började sätta upp pride-flaaggor, men sedan dess är det många som har hakat på.
Madde Lundberg har gått i pride-tåget i Boden så länge det har arrangerats.
– Men sedan kom pride till Boden och nu hänger det pride-flaggor överallt.
För henne är pride en protest.
– Det visar att människor som tillhör communityt, gräsrotsrörelsen, står upp för mänskliga rättigheter och rätten att vara sig själv. Pride-firandet är ett offentliggörande, lite som att trycka upp det i ansiktet på andra människor, att vi är ok.
Pride-tåget i Boden på väg in mot centrum.
Pride är lika viktigt i Boden som på andra orter menar hon.
– Att skapa de här mötesplatserna där folk får träffas i trygga rum och hitta ett sammanhang är viktigt oavsett vilken stad man är i.
Madde Lundberg är själv inflyttad bodensare och har ändå upplevt att Boden generellt sett är en öppen och välkomnande stad, något som är extra viktigt i en kommun som har ett så stort flyktingmottagande menar hon.
– Om man kommer från ett land där det är dödsstraff på att vara homosexuell, så är det inte det första du berättar. Då är det jätteviktigt att visa att här är det ok, här får du älska vem du vill och vara dig själv, säger hon.
Iris Celiku. Malin Hagberg och Pia Berg är scoutledare i Bodens scoutkår och ser det som en självklarhet att gå i pride-tåget. "Vi i scouterna tror stenhårt på att man får vara den man är och att alla får vara med", säger Iris Celiku.
Kommunpolitikern Anders Pettersson, Bodenalternativet, går i tåget med sin fru Gunlög Pettersson. Det är flera partier som är representerade den här dagen. "Har man allas lika värde som en grund, då är det vitkigt att vara med och på en manfiestation för det", säger han.
Eric Mfalme från Rwanda är på besök i Boden och var nyfiken på pride. Vanessa Norman tillhör dem som går varje år i pride-tåget för att visa sitt stöd. "Jag pratar alltid för att kärlek är för alla, det spelar ingen roll vem man älskar. Kärleken är det viktigatst", säger hon.
Kiki Knezevic är ordförande i RFSL Luleå och Norrbotten, som arrangerar Boden Pride tillsammans med Boden Event. När pride-tåget nått torget i centrum höll hon tal då hon bland annat sa: "Vi vet att tryggheten inte kommer av sig själv. Den skapas av att vi ser varandra, står upp förvarandar, i det lilla i det stora, i samtalet vid fikabordet, i skolans eleverård, i kommunfullmkätige, på pride, i vården, på jobbet, överallt där vi finns. Så låt oss fortsätta stå sida vid sida. Låt oss fortsättta kräva mer, inte nöja oss med det lilla."
Liv Traumer från Svartbjörnsbyn och Charlie Nilede från Svartlå-Sandträsk, båda 16 år, har kommit till pride för att träffa sina vänner.