Nyligen har Högsta domstolen beviljat prövningstillstånd för en av de dömda för knivmordet i Piteå 2014. Prövningstillstånd innebär att Högsta domstolen kan ta upp ett överklagat mål om det finns ett behov för exempelvis att skapa vägledande prejudikat eller om den anser att underrätterna har dömt fel.
Relativt få fall i Sverige beviljas prövningstillstånd av Högsta domstolen. Ännu färre beviljas resning, vilket nu advokat Jan Kyrö ansökt om för sin klient Kristoffer Johanssons räkning. En resningsansökan är något som lämnas in när alla möjligheter att överklaga är uttömda och domen vunnit laga kraft. Det är ett så kallat extraordinärt rättsmedel.
– En laga kraft vunnen dom ska normalt betraktas som orubblig. Så är det för att man som målsägande och anhörig, eller till och med allmänhet, ska känna att saken är avgjord en gång för alla – då ska advokater inte kunna komma och tjafsa med andra argument. Däremot måste man ha en säkerhetsventil som går att öppna i särskilda fall eftersom rättsväsendet trots allt består av människor. Människor är ofullkomliga och kan göra fel ibland. Fallet Thomas Quick är vårt färskaste exempel på det, ett tvättäkta resningsfall som slutade med dunder och brak och visade på ett tidigare katastrofalt misslyckande inom rättsapparaten, säger Sven-Erik Alhem, juridisk expert och före detta överåklagare.
När Sven-Erik Alhem i korthet tar del av argumentationen i resningsansökan för Kristoffer Johansson känner han igen jargongen.
– Ja, den brukar vara ganska likartad i samtliga resningsansökningar.
– En resningsansökan är ett extraordinärt rättsmedel som man inte ska missbruka. Men man har rätt att använda sig av det. Och jag tror att den som nekat i sten genom tingsrätt och hovrätt men ändå dömts kan känna att det är ytterligare en chans att få sitt fall prövat. Jag vet att många advokater avråder från att begära resning, men man har alltid rätt att få bistånd av en jurist. I det här fallet tror jag att det är speciellt viktigt med tanke på hans egen mindre goda förmåga att ta vara på sin rätt.
I resningsansökan argumenterar Jan Kyrö för att utredningen är "bristfällig" och att bevisningen endast bygger på indicier.
– Det är inte något konstigt med det – många mål bygger på indicier. Det betyder dock att en lång rad uppgifter sammantaget nåt upp till den jätteviktiga punkten "ställt bortom rimligt tvivel". Och når man upp till den punkten så ska domstolen döma ut ansvar. Gör man det inte ska man frias. I det här fallet är jag övertygad om att bevisningen var tillräcklig för den fällande domen och jag tror att det är väldigt osannolikt att det blir resning. Nej, jag tror faktiskt inte ett dugg på det.