Utflykten sker på initiativ av Christian Rimpi, från Jokkmokks sockenallmänning. Han kontaktade skolans utbildningsansvarige och hörde om det fanns ett intresse från yrkesprogrammet att läsa utbildningspaketet skog och ren.
– Det är allmänbildande för vilken ungdom som helst att gå en sådan här utbildning för att få ökade kunskaper om just skogen och skogsnäringen. Jag tycker det är väldigt positivt för man får en helt annan förståelse när man är ute i fält än när man läser i en bok, säger läraren Jan-Erik Kuoljok.
Utbildningsmaterialet är framtaget mellan FSC-certifierade skogsbolag och svenska samernas riksförbund (SSR).
– Det är ett webbaserat program där man gör den teoretiska delen på nätet. Allmänningens anställda har också gjort den och samtidigt varit ute på fältstudier. Om den här försöksklassen faller väl ut så kommer alla elever på Bokenskolan att erbjudas det här nästa år, säger Christian Rimpi.
Målet med utbildningen är att skapa ett bättre samarbete och öka förståelsen mellan skogsnäringen och rennäringen eftersom båda är stora reella och viktiga näringar i Norrbotten.
– Bättre kunskap skapar också en bra grund för slippa osämja, säger Christian Rimpi.
Lars Evert Nutti, är skogsexpert och renskötare i Sveriges största sameby Sirges fjällsameby i Jokkmokks kommun med cirka 95 rennäringsföretag. Enligt honom är tillgången till bete och möjlighet att förflytta renarna mellan sommar- och vinterbete av största vikt för rennäringen. Markberedning, avverkning av äldre hänglavsrik skog, plantering av contortatall samt gödsling är de skogsbruksåtgärder som påverkar rennäringen mest.
– Markberedningen är ett jättebekymmer för oss. Marklavarnas återväxt påverkas av vilken typ av markberedning som görs. I bästa fall kan lavarna återetableras redan efter cirka 10 år, i sämsta fall kan det ta 50 år.
Tillsammans med skolungdomarna mäter han lav i ett försöksområde i Forsnäs mellan Sveaskog och SRR. I området har det markberetts med både en harv, en huminmix eller en skonsammare markberedare för skogslavar och en nyutvecklad markberedningsmetod metod som man kallar inverse. Lars Evert Nutti markerar upp ett stort område och kontrollerar varje meter med en tumstock. Till slut har man 100 punkter om det finns eller inte finns lav.
– Är det 40 ja-punkter så är det 40 procent marklav i det området. Undersökningen har ju stor betydelse när vi samråder med skogsbruket om markberedningsmetoder i vissa områden för att skydda laven och förbättra för renskötseln i framtiden, säger Lars Evert Nutti.
LÄS MER: Projekt som riskerar gå förlorat
De går i dag totalt femton elever på det samiska yrkesprogrammet i Jokkmokk.
– Det är jätteroligt att vara ute och se hur det går till i verkligheten. Jag är mer slöjdintresserad, men har släktingar som har renar och det är bra att kunna det som hör till rennäringen, säger eleven Susanna Nutti.
Sistaårseleven Johan Andersson kommer från Ammarnäs i Västerbotten.
– Min far är renägare och jag kommer även att ägna mig åt det efter skolan. Det är bra att få en inblick i skogsnäringen. Jag tycker dagen varit lärorik, säger han.
Elle Laura Pittjas pappa är också renskötare och hon vill lära sig mer för att kunna hjälpa honom med renarna.
– Jag tycker det är bra att skolan far ut och man ser allt i verkligheten för man lär sig bättre då, säger hon.
Förutom lavmätning skulle eleverna även under utflyktsdagen ägna sig åt träslagsval, skogsbruk och när man ska gå in och gallra skog.