– Jag måste beundra mina barn som orkar. Om alla brinner för sporten så hittar man vägar för att utöva den, säger trebarnsmamman.
Tiina Vesala är född i finska Torneå men har inte upptäckt några ”bandygener ” i det egna släktledet.
– Ändå har alla barnen funnit bandyn som sport. Det är roligt att de utövar samma idrott för då får syskonen så mycket glädje att dela, säger mamma Tiina Vesala.
Äldsta sonen Mattias Snäll,16 började med ishockey först, men blev omvänd efter att ha besökt mormor under skollovet.
–Vi råkade vara på en utomhusbana i Torneå där det var träning. Bandytränaren frågade sonen om han ville pröva på bandy och gav honom en klubba och boll. Efter en timmes träning föreslog tränaren också att han skulle hänga med på bandymatch kommande helg. Mattias yngre syskon som gillade att åka skridskor ville då också ha en klubba och vara med, säger Tiina Vesala.
Mattias som spelat i Torneå men även Kalix Bandy gillar bandy för det ger mer mål i matcherna och snabbare spel.
– Man måste också vara snabb på skridskorna och får dribbla lite mer, säger Mattias, om idrottsbytet.
I dag är både Mattias och systern Hanna Snäll,14, utespelare.
– Jag har spelat bandy först med Svartbjörnsbyn och sista fyra åren i Kalix. Nästa år ska vårt lag tillsammans med Umedalen vara med i SM-serien som enda flicklag från länet. Det blir verkligen en utmaning, säger Hanna Snäll.
Minstingen Joel Snäll,12, har varit målvakt för Haparanda SKT och nu till hösten för Kalix Bandy. Alla syskonen ser fram emot att åka till det veckolånga lägret på Edsbyns sommarbandyskola nu på lördag.
– Det är första gången för mig i Edsbyn. Förra året var jag i Örebro. Bandy är roligaste sporten, säger 12-åringen.
Hanna gillar också att kunna åka skridskor mitt i sommaren.
-Jag kan sedan fara ned till stranden och bada samma dag. Det är väl lite fränt, säger Hanna Snäll.
För Mattias är det tredje året han är med på sommarbandyskolan. Han kommer även börja bandygymnasiet i Edsbyn till hösten. Det fanns 35 sökande till sju platser.
– Visst har resorna till träningen känts tunga ibland men utan den uppoffringen hade jag inte kommit in på bandygymnasiet. Det ska bli spännande och en smula ovant att bo själv, säger Mattias Snäll.
– Nu får sonen fem minuter till bandyhallens träningar från studentboendet. Förut åt Mattias och gjorde läxorna i bilen på väg mot träningen, säger mamma Tiina Vesala.
Men för henne fortsätter träningresorna i höst för de två yngre barnen. Det innebär 17 mil per träning några dagar i veckan.
–Nej, det känns inte som någon uppoffring även om det varit tufft tidsmässigt och ekonomiskt så är det värt det. Barnen har varit glada och positiva fast vi åkt iväg tidiga morgnar. De har själva valt sin sport och då hänger jag med som förälder. Varje höst har jag väntat på att mina barn ska säga, ”nej, nu hittar vi på något annat". Den hösten har inte kommit än, säger Tiina Vesala , och skrattar.