Farr möter avisningshotade afghaner i Norrbotten

Flyktinggruppernas riksråd, Farr, är i Norrbotten för att möta dem som hungerstrejkade och andra avvisningshotade asylsökande från Afghanistan.
Migrationsverket har i flera fall ansett att afghaner kan återvända som internflyktingar. I ett fall har migrationsdomstolen nu givit verket bakläxa.

Nazari Alijahn under hungerstrejken.

Nazari Alijahn under hungerstrejken.

Foto: Lena Tegström

BODEN2013-06-23 17:30

Sanna Vestin, ordförande i Farr, säger att de möter afghaner i Sverige där domar kan ifrågasättas.

Med anledning av hungerstrejken i Boden och manifestationerna har Farr satt ihop ett team, däribland jurister och juridikstuderande.

De har varit i Kiruna och kom på onsdagen till Boden.

– Vi har tittat på samtliga ärenden som berör de hungerstrejkande, men totalt i det här projektet möter vi omkring 50 afghanska familjer i Norr- och Västerbotten, säger Sanna Vestin.

Farr tittar på om det finns någon möjlighet att påverka beslut alternativt om det finns nya omständigheter som gör att afghanerna kan påtala att det finns hinder mot att verkställa avvisningarna till hemlandet.

Måste peka på nya omständigheter

– Problemet är att även om Migrationsverket och Migrationsdomstolens beslut är tagna på felaktig grund, så finns det ingen juridisk möjlighet att kräva rättelse. Sådan är lagen. Därför måste vi peka på nya omständigheter, förklarar Sanna Vestin.

Hennes bedömning är att Migrationsverket har fattat beslut dels på gamla uppgifter om säkerhetsläget i Afghanistan, dels på okunskap till exempel om allvaret i problem relaterade till blodshämnd.

Nazari Alijahn, 20 år, som hungerstrejkade, saknar föräldrar. Han har för NSD berättat att han blev skjuten och knivskuren av faderns släkt när han ville ärva pappans mark. De svenska myndigheterna har beslutat, att han trots övergreppen inte gjort sannolikt att hotbilden är så allvarlig att han behöver skydd.

– Migrationsverket förstår inte att man i Afghanistan löser markkonflikter med våld och mord, säger Sanna Vestin.

Behöver ett nätverk

Hon pekar också på en ny dom i Migrationsöverdomstolen där en afghansk flykting i Norrbotten skulle skickas tillbaka som internflykting, utan att Migrationsverket eller migrationsdomstolen utrett det tillräckligt. Domstolen skickar därför tillbaka ärendet till verket.

– Det låter konstigt för oss, men för att överleva i Afghanistan måste man ha ett nätverk. Man kan annars få svårigheter att klara sig i en annan del av landet, säger Sanna Vestin.

Hon förväntar sig att Migrationsverket moderniserar sitt ställningstagande till det rådande säkerhetspolitiska läget, som enligt de senaste rapporterna i ökad grad drabbat kvinnor i Afghanistan.

– Jag är tveksam till att om afghaner ska utvisas överhuvudtaget. Ingen vet vad som händer 2014.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om