NSD har tagit reda på vad som händer med de boenden som byggdes upp i Norrbotten när många flyktingar kom till Sverige. Nu, ett år senare, är det många som har stängts ner – och som kommer stänga. Älvbrinken ägs av LÄ-Fastigheter AB som ägs av Gunnel Fredriksson. Bakom Sangkarat AB finns delägarna Lennart Erkki och Bengt-Eric Åhl.
Sangkarat har i dag 21 färre boende på sina 221 boendeplatser i Brännberg, Gunnarsbyn och Kanslihusvägen 1 på A 8. Ägarna är också ensamma om att ha fått ett års förlängning på alla boenden av Migrationsverket.
– Det känns lite tryggare. För vi vet inte hur vår verksamhet står sig mot andra asylboenden i landet vid en större neddragning, säger Lennart Erkki.
På Älvbrinkens anläggning på Kanslihusvägen 4 bor det 129 människor på 240 platser. Bolaget har kontrakt till 20 november, men har fått ett muntligt löfte att anläggningen ska få finnas kvar tills i maj.
– Det vill jag ha skriftligt först. Vi har levt ur hand i mun hela tiden och jag har slutat oroa mig utan tar en dag i taget, säger vd Thomas Hortlund, Älvbrinken.
Ändå har A 8 Älvbrinken och Sangkarat som båda kom igång redan 2011 gjort miljonaffärer med statliga pengar.
– Ja, självklart är asylboende en bra affär. Vi skulle inte hålla på om det var en dålig affär, men vi har också en ordinarie verksamhet med fastighetsförvaltning och lokaluthyrning, säger Thomas Hortlund.
Älvbrinken har intäkter för 30,3 miljoner årligen utan moms om anläggningen är fullbelagd. Nu, när alla platser inte används är intäkterna 16,3 miljoner utan moms.
Enligt avtal tjänar Sangkarat 22,5 miljoner per år utan moms på sina tre boenden. Men tappar två miljoner på dagens beläggning.
Sangkarats delägare Lennart Erkki är less på folk som "säger att de tjänat miljoner".
– Vi har plöjt ned det mesta i våra fastigheter, men det är det aldrig någon som tror. Vi har renoverat våra fastigheter för 25 miljoner, säger Lennart Erkki.
Någon vinst måste väl tre asylboenden gett?
– Visst är det så. Fast mycket av pengarna har vi inte kunnat ta ut i aktieutdelningar för vi har använt dem för renoveringar, säger Lennart Erkki.
Men om ni lagt alla miljoner i fastigheter. Vad händer när de stängs?
– Ja, det är lite av ett lotteri. När man bygger om så hoppas man ju att ha ett asylboende i 2-3 år så man får igen pengarna vilket vi fått för en del. Stängs boendena måste vi hitta alternativa lösningar. Eventuellt hyrs asylboendena ut till företag som har bärplockare. Det är ju samma regelverk som gäller för bärplockare som asylsökande, säger Lennart Erkki.
E och Co ABs ägare Eilif Wisten som driver boendet Balder med 51 platser är fullbelagd. Avtalet med Migrationsverket ger intäkter på 3,8 miljoner årligen.
– En avveckling går inte påverka. I värsta fall får jag bygga om huset till lägenheter för det är ju bostadsbrist.
Migrationsverket hyr även en fastighet på Rotorvägen av Pionjären Fastighets AB som flyktingboende för 4,2 miljoner per år. Thomas Hortlund är vd även för det bolaget. Fastigheten riskerar också att stängas framöver.
– Det är inget nytt problem med tomma fastigheter. Våra fastigheter får väl stå tomma som de gjorde innan vi fick asylboendena. Boden är ju inte världens hetaste fastighetsmarknad, säger Hortlund.