Fortsatt kamp för resning i spionaffär
Fingal Larsson lyckades aldrig få resning, men hans barn fortsätter kampen. Processen i Högsta domstolen går vidare. Högsta domstolen begär att Riksåklagaren och Försvarsmakten ger sin syn på spion-domen mot Fingal Larsson i den så kallade Enbomaffären.
Nu förordar HD att Försvarsmakten, Högkvarteret, ska yttra sig över resningsansökan och att Riksåklagaren ska lämna en skriftlig förklaring
i ärendet.
HD kan avslå en resningsansökan utan att motparten yttrat sig. Men en förutsättning för att bifalla en resningsansökan är att motparten ges tillfälle att yttra sig.
Avvaktar yttranden
Högsta domstolen avvaktar nu Riksåklagarens förklaring och Försvarsmaktens yttrande och ska sedan ta ställning till resningsansökan.
När Enbomaffären rullades upp i början av 50-talet var det tidernas spion-
skandal.
De åtalade dömdes till långa fängelsestraff. Fingal Larsson fick två års straffarbete.
I hela sitt återstående liv kämpade han att få domen hävd. Han dog 1992.
Journalisten Tomas Bresky, som har skrivit boken Kodnamn Mikael - Spionaffären Enbom och kalla kriget, har inte funnit några hållbara bevis på de dömdas skuld.
Samma slutledning har överstelöjtnant Stellan Bojerud, som skrivit Livstidslögnen, kommit fram till. Han har därefter gjort en utredning på uppdrag av Försvarshögskolan och i detalj granskat domen mot Fingal Larsson.
Ingen fara för riket
Stellan Bojeruds slutsats är att inga omständigheter framkommit som tyder på att Fingal Larsson haft uppsåt att gå främmande makt tillhanda, utan att dessa tvärtom talat emot detta.
Han konstaterar också att de uppgifter Enbom påstått att Fingal Larsson ska ha lämnat inte var hemliga eller av sådan beskaffenhet att de kunnat vålla men eller fara för rikets säkerhet.
Så jobbar vi med nyheter