"Friheten betyder mycket"

NSD har tidigare berättat om Felicia Olsson. Hon har skolios och krökningen på hennes ryggrad ökade snabbt.
När hon röntgades första gången var kröken 60 grader. Några månader senare hade den försämrats tio grader och den 19 maj, när Felicia opererades i Umeå, var den 77 grader.
Hon är stelopererade och minns inte så mycket från operationsdagen och dagarna efter.
- Jag minns att de lade mig på operationsbordet, säger Felicia, som blev oroligare när operationsdagen närmade sig.
- När vi kom till Umeå blev det verkligt, säger Ditte Olsson, Felicias mamma.
Väldigt ängslig
Hon var väldigt ängslig för den cysta som hade upptäckts i höjd med skulderbladet.
- När jag först fick beskedet, tänkte jag "Hjälp!", säger Ditte, men berättar att det inte var något farligt, utan en vattencysta.
Läkaren hade förberett Felicia på att hon skulle ha mycket ont efter operationen. De första dagarna fick hon mycket morfin. I samband med nertrappningen hade hon så ont att hon var otröstlig.
- Jag visste att det skulle göra ont, men inte att det skulle göra så ont.
Hon minns inte första gången de ställde henne upp, men den andra gången "slocknade" hon.
- Det var äckligt. Först satte de mig och då kräktes jag. Sedan minns jag att jag låg i sängen igen.
Hon hade svårt att behålla födan och fick dropp samt andningshjälp för att förebygga lunginflammation. Ditte Olsson berättar att de på sjukhuset sa att Felicia var oerhört tålig och duktig.
- Inga komplikationer tillstötte och det fanns inte någonting som gjorde mig orolig.
Efter en och en halv vecka flögs Felicia hem till Kallax och hon fick komma hem. Eftersom hon inte tycker om att ta tabletter så har hon inte tagit så mycket smärtstillande hemma.
- Jag har inte haft så ont, utan myrkryp i benen.
På sjukhuset har personalen förklarat att det kan bero på att nerverna växer ut.
Nu tycker Felicia att det nästan känns normalt igen. Det cirka 40 centimeter långa ärret på ryggen har börjat läka och kliar. Veckan efter hennes tolvårsdag, den 18 augusti, ska hon röntgas. Nästa kontroll sker efter ytterligare tre månader.
Hon var tvungen att sluta rida före operationen och drömmer om en egen häst.
- Det som avgör vad hon kan göra är hur mycket hon själv orkar och klarar av. Ingenting kan gå sönder i ryggen, men vi väntar med ridningen till vårterminen. Det känns onödigt att betala om det inte går. Det är ju inte billigt, säger Ditte Olsson.
- Men roligt, säger Felicia längtansfullt.
Ditte är arbetslös efter avslutade studier och en sak som oroade Felicia var att bli instängd hemma hela sommaren eftersom familjen saknade bil. En person som läste det tog kontakt med NSD och ville via Lions i Boden skänka familjen en gåva.
En dag ringde det och Ditte Olsson svarade. En representant för Lions berättade den glada nyheten.
- Han sa att en person ville hjälpa till så att Felicia fick en bra sommar. Jag frågade flera gånger om han skämtade. Jag trodde inte det var sant. Det kändes så overkligt att någon hade den omtanken.
Tillsammans med hundarna
Ditte hoppade upp och ned av lycka, men vågade ändå inte tro på det förrän de två representanterna från Lions kom hem till dem. För penninggåvan har de köpt bilen - Friheten.
- Den har betytt så mycket. Vi har kunnat åka ut när vi vill och jag har sluppit att sitta hemma. Den gav oss frihet. Det är väldigt skönt och väldigt roligt, säger Felicia, som också hade svårt att tro att någon ville hjälpa just henne.
- Jag känner en sådan ödmjukhet inför att någon har ett sådant hjärta, att helt osjälviskt skänka en sådan här gåva till okända. Varje gång jag sätter mig i bilen tänker jag på den här personen, som gjort detta möjligt. Vi kunde inte ha fått en bättre gåva och jag vill genom NSD tacka givaren hjärtligt och innerligt, säger Ditte Olsson.
När de köpt bilen planerade de utflykter, bland annat till Piteå havsbad, men det har ännu inte blivit av.
- Det är för tidigt för Felicia.
I stället åker de runt till andra sjöar i närheten av Boden tillsammans med hundarna Cooper och Simba.
- Det är skönt att vara ute i friska luften, men jag har inte badat utan bara doppat benen, säger Felicia, som leker med hundarna och njuter av solen ännu en varm sommardag.