Det handlar inte om vad Daniel Rönnbäck menade, säger Gun Hedlund, utan om beteendet och hur man faktiskt uppträder och vad man gör. Vad som är bakgrunden är egentligen ovidkommande. Hon anser att det ingår i ett mönster, som finns i fullmäktige i Bodens kommun och hänvisar till att det finns en bakgrundshistoria.
– Det här mönstret innebär att det är tillåtet att förminska och uttrycka sig föraktfullt gentemot kvinnliga ledamöter. Ytterst är det en fråga om maktutövning, att på olika sätt visa att kvinnornas närvaro och deras yttranden inte är någonting som man behöver respektera eller ta på allvar, säger Gun Hedlund.
Genom härskartekniker.
– Härskartekniker är en fråga om att utöva makt och förhindra att den man riktar härskartekniken emot sticker upp eller blir jämlik. Istället försöker man hålla ner den andra parten.
Vad är det som är så provocerande?
– Det behöver inte alltid vara medvetet. Det är inte alltid så att man sitter och medvetet tänker, att "nu ska jag gå upp i talarstolen och trycka till" en person. Utan det kan vara något som bara händer när man reagerar på något som man tycker är fel.
Gun Hedlund påtalar att när flera män står varandra nära, håller med och stöttar upp sina manliga kollegor, blir det som ett gemensamt broderskap.
– Det blir väldigt synligt när en annan ledamot kliver upp och säger till henne (Béatrice Öman reds. anm.) för att stötta upp sin partikamrat. Det blir en form av maktordning som man vill behålla.
I det formellt jämställda Sverige är kvinnor välkomna i olika sammanhang. Men, påpekar Gun Hedlund, ofta ska det vara rätt sorts kvinnor.
– Kvinnor som inte tar för mycket plats eller uppträder på ett sätt som uppfattas som godkänt. Det kan gälla klädsel, utsedde eller bakgrund.
Ytterst anser hon att det handlar om partiernas ansvar för sina förtroendevalda.
– De som är besvärande är att partierna fungerar dåligt när det gäller sådana här frågor.
Gun Hedlund bedömer att det är oerhört viktigt med en aktiv ordförande.
– Det finns fullmäktigeförsamlingar i Sverige där man har arbetat med klimatet och lyckats göra en förändring. En ordförande kan knacka varnande med klubban när något är på väg att sägas som inte är tillåtet.
Att hela tiden, inför varje sammanträde, påminna om uppförandekoden är ett annat exempel på hur man kan hålla den levande.
– Även att synliggöra det som sker och sätta namn på det kan vara ett viktigt sätt att medvetandegöra. Det är inte så förfärande saker som de manliga politikerna i Boden har sagt, men det är återkommande och del av ett mönster. När det sägs vid flera tillfällen av olika personer då är det som en kultur.
När kvinnorna blev valbara för snart 100 år sedan så gick det väldigt långsamt med kvinnornas inträde i politiken. Den riktiga frammarschen kom först på 1980-talet. Så under 60 år grundlades en näst intill enkönad politisk kultur. Det här är strukturer som fortfarande finns kvar, enligt Gun Hedlund.
Hon är docent i statskunskap och har forskat om genus och politik i 30 år.
– I det här fallet handlar det om jämställdhet mellan kvinnor och män. Det verkar vara när kvinnorna använder sig av sin politiska position för att hävda en fråga eller ståndpunkt, som det blir väldigt jobbigt för vissa män i den här kommunala församlingen. Så kvinnorna är välkomna, men de bör vara på ett visst sätt – inte ta för mycket plats. Jämställdhet är något man vill ha men inte för mycket av. Kvinnor tillåts ha inflytande, men de ska inte ha för mycket auktoritet.
I sin doktorsavhandling skriver Gun Hedlund om tillmötesgående motstånd som en härskarteknik.
– Man visar en välvilja, men i själva verket är det en fråga om att fortfarande motarbeta kvinnorna. Så när man säger "förlåt, det var inte meningen", så är det ett uttryck för det. När man säger förlåt är man tillmötesgående, men man upphör ändå inte med sitt beteende eller inser vad det egentligen handlar om.