Det var hans pappa Bosse Westin som initierade utfiskningen av vitfisk i sjön. Robert Westin går nu i sin pappas fotspår och har lett det fast reduktionsfisket de senaste åren.
Även i år finns det alger i sjön, men inte i den utsträckning som i fjol. Det finns fortfarande en alltför stor mängd vitfisk. Andelen rovfiskar, såsom gädda, abborre och gös måste öka för att få en balans i sjöarna.
Eftersom sjösystemet i Boden hänger ihop är det viktigt att fiska i alla de tre sjöarna Svartbyträsket, Bodträsket och Buddbyträsket då fisken simmar mellan sjöarna.
Siktdjupet är en mycket viktig indikator på vattenkvaliteten. Robert Westin har mätt siktdjupet under utfiskningen på försommaren och jämfört fjolårets resultat med årets.
– Mot samma perioder jämfört med i fjol var det tre gånger bättre siktdjup, säger Robert Westin och berättar att från slutet av maj 2018 till slutet av maj 2019 gick det från 28 centimeter till 148 centimeter.
– Det är den bästa skillnaden.
Precis som i fjol är det Klara Vatten AB som genomför årets notfiske. Det inleddes i lördags och Magnus Böklin, Klara Vatten AB, berättar att de sedan dess fiskat upp strax under två ton vitfisk per dag.
Notfisket tillsammans med det fasta reduktionsfisket gav sammanlagt i de tre bodensjöarna i fjol 60 ton vitfisk, varav 30 ton togs upp i Svartbyträsket.
I år genomförs dessutom notfiske i Vittjärvsträsket
Vad är målsättningen i år?– Vi har egentligen ingen målsättning, utan den är att ta upp så mycket vitfisk som möjligt. Sedan får vi se var vi landar, säger Magnus Böklin, som tillägger att de även tar prover och tittar på vattenkemin.
De analyserna är ännu inte klara. Man mäter fosfor, kväve och klorofyll.
– Vi mäter också konditionen på fisken, vilket visar hur mycket mer mat det finns.
– Något jätteintressant som jag har noterat i fisket sedan i fjol mot i år är att när man tittar på ungfiskar, juvenila fiskar, både på gösen och abborren, var gösen i fjol väldigt mager. Det berodde på den stora konkurrensen från vitfisken. Det tog för lång tid för den att äta upp sig och växa till sig. I år är de feta och har mycket mat, säger Robert Westin
De har fått babyhull.– Äntligen, och det är ett resultat av reduktionsfisket. Ett väldigt positivt resultat. Det är också mycket bättre kondition på abborren.
Hur känns det att se det här resultatet?– Jättehäftigt, det visar att det fungerar, säger Robert Westin.
Förra året låg rovfisken på fyra procent av biomassan. Okulärt kan man redan nu se att andelen rovfisk har ökat. Det finns fler stora gösar.
Även om det är några veckor kvar med notfiske så är Robert Westin ganska säker på att andelen rovfisk kommer att visa på en ökning på någon procent.
Totalt projektbelopp för de två årens storskaliga reduktionsfiske med Klara vatten är 873 000 kronor. Av det har kommunen erhållit 90 procent i LOVA-bidrag. LOVA står för lokala vattenvårdsåtgärder.
Hur det blir nästa år är oklart.
– Nu genomför vi det här och utvärderar det, säger Sara Chlot, miljöstrateg.
Nils Hansson, projektledare på VA, säger att de håller på att planera fortsättningen.
– Arbetet är inte färdigt i och med det här, men exakt vad som kommer att hända är inte bestämt ännu. Det finns engagemang från alla att det ska bli bättre i sjöarna.
Robert Westin anser att de positiva resultaten av reduktionsfisket är ett incitament att fortsätta med notfisket om det finns utrymme för det.
– Definitivt, eftersom problematiken kvarstår. För hur det än är så finns det för lite predatorer. Så länge de är för få bör man fortsätta. Avbryter man så finns det en överhängande risk att vi efter några år återfår de för stora bestånden av vitfisk.
Magnus Böklin konstaterar att ekosystemet svarar väldigt fort, men behöver tid för att återhämta sig.
– Har man släppt ut näring i sjön i 100 år, är två år ingenting. Det kommer ta tid, men det kan bli som förr.