Här är Bodens hopp på SM

För att överhuvudtaget kunna kvala in till SM måste man tävla i klass tre. Det är den högsta nivån. Det finns tre klasser och man börjar alltid i klass 1.
Dessutom består agility av två tävlingsklasser; agility och hopp. För att bli uppflyttad en nivå krävs tre "pinnar". För att få en pinne ska man placera sig bland de 15 procent, som hamnar högst upp på resultatlistan.
- Men man måste ha noll fel, säger Nathalie Bourwall.
Kvalat in
Sedan har SM ett eget kvalsystem, berättar Maria Lindgren. Det kan variera år från år.
Till årets SM måste ekipagen under en tävlingsperiod, som omfattar cirka ett år, tävla ihop fyra pinnar i vardera tävlingsklass.
Ekipagen från Bodens brukshundklubb har kvalat in med god marginal.
- Man räknar till man vet att man kvalat in, säger Nathalie Bourwall, som inte minns hur många pinnar hon samlat ihop.
Förutom bodensarna deltar ytterligare tre ekipage från länet, två från Luleå och ett från Gällivare.
Hjärngympa
Agility är en sport på frammarsch. De aktiva i norra Sverige har dock inte samma träningsförutsättningar som i södra delen av landet.
Dels är vintern längre, dels finns fler inomhushallar i södra Sverige.
- Vi har träningsuppehåll från oktober till maj. Det är djupt deprimerande. I Skåne kan de träna nästan året runt, säger Maria Lindgren.
Under uppehållet kan de inte göra så mycket annat än att upprätthålla konditionen, träna lydnad och andra trix.
- Vi håller igång med hjärngympa, säger Nathalie Bourwall.
Så fort det går påbörjas träningen ute på Brukshundklubben. Nathalie Bourwall och Marcus Nyström har dessutom banor hemma med hinder, som familjerna snickrat och tillverkat själva.
Maria Lindgren, som bor i Harads, skulle vilja vara mer på klubben för att få kontinuitet i träningen.
- Man måste träna regelbundet för att uppehålla kvalitén. All träning är färskvara.
Förvirrande skrik
Maria Lindgren och Marcus Nyström har dessutom kvalat in i lag-SM tillsammans med två umeåekipage.
Maria hoppas att hon ska tangera resultat från i fjol när hon kom sjua. Men marginalerna är små i agility. Ett tag stod hon överst på resultatlistan och då var det någon som sa:
- Vem f-n är Maria Lindgren och Tessie? berättar hon och skrattar gott.
I norra Sverige har de en annan handling och närheten till Finland har bidragit till att de lärt av dem. Nathalie Bourwall berättade att många från början trodde hon var finska.
- Tills jag började att skrika på svenska på plan. Då uppstod förvirring.
Sammanstrålar
Hon hoppas att hon efter SM ska känna att hon inte hade kunnat ge mer. Sita är stabilare av hennes båda hundar. Grynet kräver mer tydlighet och koncentration.
- Sita kan jag släppa på ett hinder och springa före till nästa.
Marcus Nyström minns när han låg tvåa efter första loppet på SM 2008.
- Det var spännande.
Han kom sjua på en "sketen" vägran.
De åker inte tillsammans, utan sammanstrålar på SM och Maria Lindgren tillägger avslutningsvis att de är bra på att glädjas åt varandras framgångar.