Militärövningen Northern Star 2025 genomförs just nu i finska Rovaniemi där Norrbottens regemente I19 deltar med 500 personer och runt 100 fordon.
Majoriteten av deltagarna är tidvis tjänstgörande personal som kombinerar sin militära tjänst med civilt jobb. NSD var på plats när mobiliseringsövningarna avslutades i Boden inför avresan mot Finland.
Johan Persson, 39, från Luleå jobbar som AT-läkare i Piteå där han tidigare även jobbade som narkossköterska. Som för många andra var lumpartiden hans första kontakt med försvarsmakten. Johan sökte sig senare tillbaka till det militära och fick anställning på I19 och sjukvårdsplutonen.
– Vi träffar jättemånga kollegor från hela landet som kommer hit och man kan utbyta kunskap med varandra. Sedan får man mycket ny kunskap genom övningarna och kurserna som vi genomför, säger han.
Johan känner att han gör skillnad för det svenska försvaret.
– Absolut. Det är jättestor brist på legitimerad personal så det behövs alltid fler. Vi som är här har alltid jobb att göra. Det är ett jätteroligt avbrott i det civila livet och utvecklande att få öva olika scenarion och jobba med väldigt begränsade resurser mot vad man är van vid från den civila vården.
Övningarna i Finland startade med inryckning och mobiliseringsövningar i Boden. En av Johans kollegor på sjukvårdsplutonen är Mikael Plymoth, 34, från Malmö. Mikael jobbar i det civila som ST-läkare inom ortopedi på Skånes universitetssjukhus.
Även för Mikael var det lumpartiden som blev inkörsporten till försvarsmakten. Han var aktiv som officer en tid innan han blev läkare inom den civila vården. Mikael nämner engagemanget och sammanhållningen i gruppen som bidragande orsaker till att han fortsätter att ta på sig grönkläderna.
– Uppdraget här har varit att ta hand om skadade som kommit från fronten i övningen. Vi övar på sjukhuskedjan från det att man blir sårad som soldat till att man blir evakuerad i ett av våra sjukvårdsfordon och transporteras till oss på förbandsplatsen där man blir omplåstrad innan man fortsätter vidare till en högre instans av sjukvård, berättar han.
Finns det saker som du lär dig under en sådan här övning som du kan ta med dig till det civila?
– Ja absolut. Den medicinska biten är ju liknande men resursfrågan är annorlunda. Här jobbar vi med väldigt små resurser som ska räcka väldigt långt. Det handlar om prioriteringar som jag inte behöver göra på samma sätt i det civila. Även om det nu för tiden handlar inte längre är samma tillgänglighet på sjukhusen när det gäller mediciner och operationstider. Men här sätts det på sin spets och det är det vi övar på.
Mathias Vainionpää, chef Norrbottens Pansarbataljon, svarar både ja och nej på frågan om NATO-inträdet har förändrat övningsverksamheten. Sverige har sedan många år övat tillsammans med Norge och Finland. Lokalt i Boden så övar man fortfarande med samma metodik, mot samma fiende, och med samma teknik.
– Skillnaden nu är att intresset från USA och andra länder har ökat, säger Mathias Vainionpää.
Påverkar det geografiska läget Bodens betydelse inom Nato-alliansen?
– Definitivt. Boden ligger väldigt nära Ryssland och är ett nav i alliansens försvar av Nordkalotten
Varför behövs den här typen av övningar?
– Vi behöver verifiera att de förband som vi ansvarar för att sätta upp också kan det de förväntas kunna.