Det säger regeringens utredare Annika Nordgren Christensen. Hon har 20 års erfarenheter av försvarsfrågor, bland annat från försvarsberedning, och utreder Försvarsmaktens framtida personalförsörjning. Syftet är att hitta ett långsiktigt hållbart system.
Orsaken till utredningen är att det fattas folk i organisationen och Annika Nordgrens Christensens uppgift är att hitta ett system som gör att Försvarsmakten får de soldater som behövs på befattningarna.
Hon pekar på två problem i personalförsörjningen. Det ena är att de heltidsanställda soldaterna lämnar försvaret för fort.
– När man räknade på reformen och gick från plikt till ett anställt försvar när det gäller soldater beräknade man att de skulle stanna sex till åtta år. De stannar dock i genomsnitt betydligt kortare, vilket gör det dyrare och man tappar kompetens.
Det andra problemet, som Annika Nordgren Christensen beskriver som stort, är rekryteringen av de tidvis anställda soldaterna.
– Försvarsmakten rekryterar för få, enligt planeringen skulle vi haft betydligt fler i tjänst. Jag örsöker ta ett helhetsgrepp, men de här problemen är huvudfokus.
Hennes uppgift är att hitta ett system där man kan växla in plikten för att hjälpa till med det frivilliga systemet.
– Frivilligheten ska utgöra grunden.
Hon tycker ibland att det i debatten kan låta som att det är en värnpliktsutredning för att återgå till den värnplikt som fanns en gång i tiden.
– Men mina direktiv är inte att återinföra en stor och bred värnplikt för män. För det första är lagen vilande och jag ska inte ändra på den. I den mån den aktiveras omfattar den både kvinnor och män. Jag ska titta på vilka delar av den vilande lagen som man kan och bör växla på.
Ett första steg har redan varit att återinföra viss repetitionsutbildning.
Vilka delar kan du använda utan att det blir en allmän värnplikt?
– Det beror på hur många som behövs för stöd till den frivilliga basen. Vi vänder på alla stenar och undersöker till exempel om och i så fall hur man behöver tillämpa mönstringsplikt igen eller om man ska lägga den grundläggande militärutbildningen under plikt.
Hon har sneglat på grannarna i väster, Danmark och Norge. Där har man mixsystem med både plikt och frivillighet.
– Plikten gäller, men systemet uppfattas ändå mycket frivilligt, säger Annika Nordgren Christensen.
Det danska och norska systemet skiljer sig ganska mycket åt, men det som är gemensamt för dem båda är att de lyckas attrahera många som vill genomföra utbildningen och vill gå vidare i försvaret.
– Om man vill värna det anställda, frivilligrekryterade försvaret finns det saker att göra för att lyckas med rekryteringen av tidvis anställda soldater och inte minst få de heltidsanställda soldaterna att stanna kvar längre, säger Annika Nordgren Christensen.
Hennes svar kommer i höst. Då ska hon ge ett förslag på en personalförsörjningsmodell som inte fastnar i långa processer och som är användbar oavsett det säkerhetspolitiska läget i omvärlden eller vilken huvuduppgift man politiskt tycker är viktigast för dagen.