Mohamed Khardani kom till Sverige i början av 2003.
– Jag kom hit ensam och träffade min blivande fru här. Vi har tre barn. Hon är gravid med vårt fjärde barn, men graviditeten är komplicerad och kejsarsnitt är planerat till december, säger han.
Han ligger i närheten av Migrationsverkets lokaler, är trött och har ont i magen. Han har inte ätit sedan tisdag förra veckan, men dricker.
Det här är historien bakom varför han i desperation lämnade hemmet och familjen i Västerbotten.
Barnen Sharil, Latifa och Noor är mellan tio och sex år. De har börjat skolan och Mohamed Khardani anser att bara det borde utgöra en ny omständighet, eftersom deras anknytning till Sverige fördjupats ytterligare.
– Det står i utlänningslagen, säger han och pekar på paragrafen om att man särskilt ska beakta och ta hänsyn till barnens hälsa och utveckling och barnets bästa i övrigt.
Men Migrationsdomstolen har funnit att det är rimligt att barnen, även om de är födda i Sverige och har levt hela sitt liv där, följer med sin mor till Ryssland.
Mohamed Khardani tycker att myndigheterna straffar hans barn och splittrar familjen.
– Om de har något mot mig ska det inte gå ut över barnen.
Han vill att Migrationsverket seriöst tittar på barnens ärenden igen utifrån att det finns ömmande omständigheter.
Han vill också att verket seriöst utreder hans fall och de allvarliga fel som Migrationsverket själv bedömt har begåtts i hans ärende.
Migrationsverket hävdar att hans långa vistelse i Sverige inte i sig utgör grund för att han ska få stanna med sin familj. Myndigheten menar att han har släkt i Tunisien och därför anknytning dit och pekar dessutom på det faktum att hans familj, fru och, barn ska utvisas till Ryssland. Därför får han avslag.
Migrationsverket motiverar också utvisningen med att Mohamed vistats stor tid illegalt i landet. Enligt Migrationsöverdomstolen saknar illegal vistelsetid betydelse för om vistelsetiden blivit lång. Mohamed Khardani påpekar att prövningsprocessen faktiskt har pågått minst åtta år av den tiden.
Hans ombud, advokat Niklas Sällberg, poängterar att Migrationsverket trots att Mohamed styrkt sin identitet beslutade att utvisa honom till fel land, Algeriet. Under den tiden satt han frihetsberövad två månader.
– Jag har en fastighet och driver en pizzeria. Jag hade också en kiosk, men under tiden jag satt instängd i en cell gick kiosken i konkurs. Jag förlorade 300 000 kronor.
Han har rätt att skicka skadeståndsanspråk till justitiekanslern, men undrar varför skattebetalarna ska betala Migrationsverkets fel.
Niklas Sällberg påpekar att när det felaktiga utvisningsbeslutet upptäcktes så gjorde Migrationsverket fel igen, vilket upptäcktes av Migrationsdomstolen som skickade tillbaka Mohameds ärende till myndigheten för ny handläggning. Han hävdar att myndighetens egen passivitet och felaktiga handläggning tagit fyra år, vilket han inte anser att Mohamed ska lastas för.
Mohamed Khardani har genom sin vistelsetid i Sverige etablerat ett sådant privatliv så att han skyddas av artikel åtta i Europakonventionen, men Migrationsverket bedömer ändå att utvisningen av honom är rimlig. Mot hans rätt till familjeliv ställer Migrationsverket Sveriges intresse att upprätthålla den reglerade invandringen. Den bedömer att det inte finns några synnerligen ömmande omständigheter.
Det har gått tio dagar sedan Mohamed Khardani inledde hungerstrejken. Han ska i dag träffa Migrationsverket och hans ombud ska medverka.